Ukraina: Krav på autonomi från Moskva

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Under det att gatuprotesterna fortsätter i Ukraina framkommer att det ukrainska folket inte bara kräver integration med Europa och autonomi gentemot Moskva, utan att även den lokala ortodoxa kyrkan, som öppet taget parti för de protesterande demonstranterna, reser krav på att bli autokefal, det vill säga få ett eget överhuvud och således bli oberoende av andra kyrkor.

Det tog Moskva flera dagar att bryta tystnaden kring händelserna i Kiev. President Putin avfärdade demonstrationerna i Kiev och ansåg att de ”inte har något att göra med relationerna mellan Ukraina och EU”, utan hade förberetts i förväg av ”välutbildade militanta grupper” inför presidentvalet 2015, i syfte att störta den lagliga regimen”.

Även den ryska ortodoxa kyrkan har varit långsam med att kommentera händelserna i Kiev, där präster förenade sig med de demonstrerande massorna och nu senast, den 30 november, erbjöd hjälp och skydd för dem i Mikaelskatedralen i Kiev. Moskvapatriarken Kirill vädjade om fred i Ukraina ”för att bevara den andliga enheten i ’rusernas Kiev’”, mellan två grannstater, med samma ledmotiv som Putin, officiella medier och den uppfattning som majoriteten av ryssar hyser. Enligt en undersökning genomförd av Levada Center ansåg 61 procent av de tillfrågade ryssarna att de inte betraktade Ukraina som en ”utländsk nation”. I själva verket är det så, att såväl makthavarna i Kreml som Danilovskijklostret, sätet för patriarkatet, fruktar att denna enhet skall gå förlorad.

Ukraina, med 45 miljoner invånare är den största före detta sovjetrepubliken (bortsett från Centralasien) och en viktig medspelare i Putins euro-asiatiska dröm, att ena det tidigare sovjetiska väldet under Moskvas ekonomiska och politiska inflytande. Detta projekt kan inte förverkligas med mindre än att Kiev ingår i det, med tanke på alla ekonomiska relationer och Ukrainas strategiska betydelse. Hamnstaden Sebastopol är bas för den ryska Svartahavsflottan.

Även kulturella och historiska band råder länderna emellan, särskilt som ”ryska Kiev” anses vara det självständiga Rysslands vagga: i juli presiderade president Putin över den ortodoxa kyrkans firande av 1025-års minnet av Rysslands kristnande, som tog sin början i Kiev. Här sammanfaller Kremls och Moskvapatriarkatets intressen, där sistnämnda strävar efter att återfå rollen som arvtagare till den östkristna traditionen och dess internationella inflytande, dominerad av rysk kultur och ortodox tro. Ukraina bildar därtill en viktig motvikt till de republiker i Centralasien som har muslimsk dominans.

Att den 84-årige metropoliten Filaret, överhuvud för den Ukrainska ortodoxa kyrkan, tagit demonstranternas parti, kan inte ha glatt Moskva. Han blev exkommunicerad av Moskvapatriarkatet 1997 och är överhuvud för en av de tre ortodoxa kyrkorna i landet, med 15 procent av befolkningen. De andra är Ukrainas autokefala kyrka och patriarkatet Ukraina-Kiev, varav endast den sistnämnda erkänns av andra ortodoxa kyrkor, på grund av ryska påtryckningar. Ändå hoppas han på att Kiev och Moskva skall komma att enas och att den Ukrainska ortodoxa kyrkan inte skall betraktas som schismatisk.

Nina Achmatova, AsiaNews, 2013-12-09

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Under det att gatuprotesterna fortsätter i Ukraina framkommer att det ukrainska folket inte bara kräver integration med Europa och autonomi gentemot Moskva, utan att även den lokala ortodoxa kyrkan, som öppet taget parti för de protesterande demonstranterna, reser krav på att bli autokefal, det vill säga få ett eget överhuvud och således bli oberoende av andra kyrkor.

Det tog Moskva flera dagar att bryta tystnaden kring händelserna i Kiev. President Putin avfärdade demonstrationerna i Kiev och ansåg att de ”inte har något att göra med relationerna mellan Ukraina och EU”, utan hade förberetts i förväg av ”välutbildade militanta grupper” inför presidentvalet 2015, i syfte att störta den lagliga regimen”.

Även den ryska ortodoxa kyrkan har varit långsam med att kommentera händelserna i Kiev, där präster förenade sig med de demonstrerande massorna och nu senast, den 30 november, erbjöd hjälp och skydd för dem i Mikaelskatedralen i Kiev. Moskvapatriarken Kirill vädjade om fred i Ukraina ”för att bevara den andliga enheten i ’rusernas Kiev’”, mellan två grannstater, med samma ledmotiv som Putin, officiella medier och den uppfattning som majoriteten av ryssar hyser. Enligt en undersökning genomförd av Levada Center ansåg 61 procent av de tillfrågade ryssarna att de inte betraktade Ukraina som en ”utländsk nation”. I själva verket är det så, att såväl makthavarna i Kreml som Danilovskijklostret, sätet för patriarkatet, fruktar att denna enhet skall gå förlorad.

Ukraina, med 45 miljoner invånare är den största före detta sovjetrepubliken (bortsett från Centralasien) och en viktig medspelare i Putins euro-asiatiska dröm, att ena det tidigare sovjetiska väldet under Moskvas ekonomiska och politiska inflytande. Detta projekt kan inte förverkligas med mindre än att Kiev ingår i det, med tanke på alla ekonomiska relationer och Ukrainas strategiska betydelse. Hamnstaden Sebastopol är bas för den ryska Svartahavsflottan.

Även kulturella och historiska band råder länderna emellan, särskilt som ”ryska Kiev” anses vara det självständiga Rysslands vagga: i juli presiderade president Putin över den ortodoxa kyrkans firande av 1025-års minnet av Rysslands kristnande, som tog sin början i Kiev. Här sammanfaller Kremls och Moskvapatriarkatets intressen, där sistnämnda strävar efter att återfå rollen som arvtagare till den östkristna traditionen och dess internationella inflytande, dominerad av rysk kultur och ortodox tro. Ukraina bildar därtill en viktig motvikt till de republiker i Centralasien som har muslimsk dominans.

Att den 84-årige metropoliten Filaret, överhuvud för den Ukrainska ortodoxa kyrkan, tagit demonstranternas parti, kan inte ha glatt Moskva. Han blev exkommunicerad av Moskvapatriarkatet 1997 och är överhuvud för en av de tre ortodoxa kyrkorna i landet, med 15 procent av befolkningen. De andra är Ukrainas autokefala kyrka och patriarkatet Ukraina-Kiev, varav endast den sistnämnda erkänns av andra ortodoxa kyrkor, på grund av ryska påtryckningar. Ändå hoppas han på att Kiev och Moskva skall komma att enas och att den Ukrainska ortodoxa kyrkan inte skall betraktas som schismatisk.

Nina Achmatova, AsiaNews, 2013-12-09