Vallfart och martyrer i Slovakien

Påven Franciskus kommer att besöka Slovakien den 12–15 september 2021. Nedanstånde material ska fungera som bakgrundsinformation.

För många slovaker är det inte bara avslutningen utan även höjdpunkten på det förestående påvebesöket i deras hemland: 26 år efter Johannes Paulus II kommer den 15 september påven Franciskus till Mariahelgedomen i Šaštin och leder där den traditionella vallfarten till Mater Dolorosa, Guds moder av de sju smärtorna och Slovakiens skyddspatron.

När det inte pågår pandemier kommer årligen tiotusentals pilgrimer till vallfartsorten i nordvästra Slovakien på festdagen den 15 september, däribland även statsöverhuvuden. Vallfarter har nämligen än i dag stor betydelse som ett uttryck för folkfromhet i Slovakien. Över hela landet finns utöver Šaštin även Kyrillos- och Methodios-vallfarten den 3 juli till Nitra och vallfarten till Mariaberget vid Levoča på dagen för den saliga jungfru Marias besök i början av juli. […]

Alla dessa helgedomar har historia som går långt tillbaka i tiden. Men även på senare tid har nya pilgrimsmål uppstått i Slovakien. […]

Stark vördnad för helgon i Slovakien
Efter Guds moder Maria är det de båda apostlarna Kyrillos och som åtnjuter den största helgonvördnaden i Slovakien. Methodios, med dopnamnet Michael, föddes år 815, och hans bror Kyrillos, med dopnamnet Konstantin, föddes år 827, båda i Thessaloniki. . . . Efter att ha missionerat bland khazarer följde de år 863 furste Rastislavs kallelse till Stormähren, dit de begav sig utrustade med den glagolitiska skrift som de hade utarbetat. Parallellt med sin framgångsrika missionsverksamhet översatte de Bibeln.  .  .  .   [D]e båda bröderna begav sig [så småningom] till Rom. Där godkände påve Hadrianus II bibelöversättningen och själavård på slaviska språk. Michael trädde in i ett kloster och tog där namnet Kyrillos, men avled redan år 869.

Methodios biskopsvigdes av Hadrianus II och sändes till Pannonien, där efter Rastislavs död hans verksamhet ånyo ifrågasattes. Efter att ha tillbringat en tid i fångenskap i Tyskland, reste han igen till Rom, där påve Johannes VIII godkände den fornslaviska liturgin. […] Efter ett besök i Konstantinopel dog Methodios år 885 i Stormähren.  […]

Martyrer från Košice
Som den första av helgon födda i Slovakien betraktas Gorazd en av Methodios efterföljare på 800-talet. Vidare vördas från äldre tid även eremiterna Benedikt och Svorad (ca 980–1030). År 1995 helgonförklarade Johannes Paulus II i Košice de tre ”martyrerna från Košice”: Marcus Crisinus (Marek Križin) från Kroatien, Stephan Pongrácz från Transsylvanien och Melchior Grodecki, alla tre jesuiter, blev offer för stridigheter mellan katoliker och protestanter, och de avrättades den 7 september 1619 i Košice.

Heliga martyrer från kommunisttiden
Tre av Johannes Paulus II:s saligförklaringar gällde offer för kommunismen. År 2001 saligförklarade han eparken från Pavol Petro Gojdič (1888–1970), och vid sitt sista besök i Slovakien år 2003 saligförklarade han hjälpbiskopen av Godjics Vasil’ch Hopko (1904–1976) och Zdenka Cecilia Schelingová (1916–1955) som tillhörde kongregationen Barmhärtighetssystrarna av det Heliga Korset och var den första saligförklarade slovakiskan. Don Bosco-salesianen Titus Zeman (1915–1969), också han offer för kommunismen, saligförklarades år 2017 under påven Franciskuspontifikat. Och år 2018 saligförklarades Anna Kolesarova (1928–1944), som sköts av en rysk soldat eftersom hon vägrade att ligga med honom.

Den salige Pavol Petro Gojdič, som offentligt protesterade mot deportation av judar till koncentrationsläger har av det israeliska minnes fått titeln ”rättfärdig bland folken”, men däremot har saligförklaringsprocessen angående biskop Jan Ján Vojtaššák (1987–1965) stannat upp, trots uttryckliga ansträngningar framför allt från Vojtaššáks tidigare stift Spis.

Vojtaššák var medlem av statsrådet av den med Tredje riket förbundna Slovakiska republiken, och man frågar sig i vilken utsträckning han i den egenskapen var medskyldig till statens antisemitiska åtgärder. Granskningen av hur kyrkliga ämbetsbärare förhöll sig i den Slovakiska republiken under prästpresidenten Jozef Tiso (1887–1947) och dess fortsättning under kommunismen är än i dag ett explosivt ämne.

Kathpress 2021-08-25

Detta är en nyhetstext.