Bolivias biskopar mycket oroliga för freden

Bolivias katolska biskopar har med tanke på den politiska krisen i landet uppmanat till bevarat lugn, skydd av mänskligt liv och respekt för författningen. Bolivia upplever för närvarande sitt svåraste ögonblick och en höjdpunkt i den långvariga turbulensen, förklarade biskoparna under måndagskvällen (lokal tid) efter det att president Evo Morales avgått.

Biskoparna påminner säkerhetsstyrkorna om deras ansvar i förhållande till den bolivianska författningen. De ska med sitt agerande i första hand tjäna freden i landet, i synnerhet genom att skydda offentlig egendom och människoliv. På samma sätt måste rättsväsendet i fortsättningen försvara ordningen och att lagarna följs, i synnerhet lagarna för de ansvariga inom politiken, näringslivet och samhället. Detta är nödvändigt för att det inte ska uppstå fler problem och oroligheter inom befolkningen, anser biskoparna.

”Vi kan alla lämna vårt blygsamma bidrag, så att vårt land återgår till fred”, heter det slutligen i förklaringen som riktar sig till ”alla bolivianer av god vilja”. Det är viktigt att bevara lugnet och att förhindra ”att insmugglade personer stör vår fredliga samexistens”. Biskoparna förklarar också att de själva står en ständig dialog med samhällets olika områden för att försvara freden och få till ett författningsenligt slut på den politiska krisen.

Gått i exil

President Morales tillkännagav efter 14 år i ämbetet sin avgång under söndagskvällen på grund av bland annat militära påtryckningar. Därefter utbröt det plundring och våldsamma sammanstötningar i flera delar av landet. Plundrande band – enligt rapporter upprörda anhängare av Morales – präglade bilden av sammanstötningarna, där minst 20 personer skadades. Försvarsmakten tillkännagav efter detta att man skulle ta i med hårdhandskarna. På måndagskvällen (lokal tid) lämnade Morales landet i riktning mot Mexiko, där regeringen beviljat honom asyl.

Morales avgång – själv talar han om en ”kupp”, vilket dock bland andra Bolivias katolska biskopar helt avvisar – skedde tre veckor efter hans omstridda återval som president. Socialisten Morales utropade sig som segrare i den första valomgången den 20 oktober, trots att internationella övervakare rapporterat starka tvivel, att de amerikanska staternas samarbetsorganisation hade rekommenderat att valet skulle göras om på grund av manipulation och oppositionen anklagat Morales för valfusk. Innan dess hade Morales, som var den förste bolivianske presidenten från ursprungsbefolkningen och som suttit längst av Latinamerikas presidenter, att han vill stanna kvar på posten fram till 200-årsfirandet av självständigheten 2025, trots att författningen endast räknar med ett återval.

Med Morales avgick även hans vicepresident, ordföranden för senaten och parlamentets talman, vilket gör att Bolivia för närvarande inte har någon regering. Provisoriskt kommer nu presidentposten att övertas av senatens andra ordförande, Jeanine Anez, som ska leda landet fram till ett nyval.

Biskoparna kräver ”ett nytt Bolivia”

Under de senaste veckorna har flera biskopar delvis öppet krävt Morales avgång med tanke på de växande spänningarna i landet i Anderna. Så skrev exempelvis biskopskonferensens ordförande, Ricardo Centellas Guzmán, redan i lördags ett öppet brev att Morales trots sina uppmaningar till fred underblåser våldet i landet och att han till slut borde ta konsekvenserna av sitt ”valfusk”. Ärkebiskopen av Santa Cruz, Sergio Gualberti, talade i sin söndagspredikan om ”nya vägar”, som Bolivia måste slå in på och om att presidentens angrepp på författningen måste få ett slut. Det gäller att upprätta ett ”nytt Bolivia för alla”.

Kathpress 2019-11-12