Påven besöker Japan

av KARL-ARNE JONSSON

På sin fjärde resa till Asien den 19–26 november besöker påven Franciskus Thailand och Japan. I morgon, lördag den 23 november, lämnar han Thailand och reser vidare till Japan. Efter en kort välkomstceremoni på Tokyos internationella flygplats åker han in till Tokyo och den apostoliska nuntiaturen (den diplomatiska beskickningen från Heliga stolen) där han kommer att bo under vistelsen. På kvällen samma dag möter han Japans biskopar och kommer att hålla ett tal.

Det är hans andra besök till Japan, ett land bestående av 6 852 öar och med 126 miljoner invånare. Det är världens tredje största ekonomi efter USA och Kina.

Under påvens besök till Thailand var temat ”Kristi lärjungar, missionerande lärjungar” och evangelisation och interreligiös dialog stod i centrum. För hans besök till Japan är temat ”Skydda allt liv” (”Protect all life”) taget från ”A Christian Prayer in union with Creation” som finns i slutet av encyklikan Laudato Sí. Den officiella logotypen uttrycker också temat för påvens besök och visar vad som influerat den katolska kyrkan i Japan: Förenad med den röda flamman i mitten som representerar martyrerna som grunden för kyrkan i Japan och den ljusblåa flamman som representerar Guds heliga moder Maria omfamnande hela mänskligheten som sina barn, uttrycker den gröna flamman som bild för Japans rika natur uppdraget att förkunna hoppets evangelium. Den röda cirkeln är en bild för solen och symboliserar den kärlek som omfamnar allt liv. Påvens främsta mål med resan är att uppmuntra de relativt få katolikerna i Japan. Påven uppger att han ser resan till Japan som en missionsresa i fotspåren av den helige Francisco Xavier och andra jesuitmissionärer. Påvens besök har föregåtts av månader av förberedelser. För besöket har en officiell sång komponerats och en särskild hemsida skapats.

Katolska kyrkan i Japan – bakgrund

Den helige Francisco Xavier, en av de första jesuiterna och medbroder till den helige Ignatius av Loyola, anlände från Malacka till Japan den 27 juli 1549 men fick inte tillstånd att gå i hamn förrän drygt två veckor senare. Han var den förste som förde med sig den kristna tron till Japan, och döpte runt 700 personer under de två år han vistades i landet. Den första tiden kunde jesuiter och präster från andra ordnar missionera i Japan, men redan år 1587 utfärdade Toyotomi Hideyoshi, som då styrde landet, en förordning som innebar att kristna missionärer förvisades från Kyushu (där Nagasaki ligger) för att få större kontroll över lokala länsherrar som blivit kristna. Tio år senare förstärktes förbudet mot kristendom och direkta förföljelser inleddes med korsfästningen i Nagasaki av 26 kristna den 5 februari 1597. Det uppskattas att det vid den tiden fanns runt 300 000 japanska katoliker i landet, något färre än antalet i dag, men en högre procentandel av befolkningen. År 1614 totalförbjöds kristendomen i landet och svåra förföljelser av de kristna inleddes. För att tvinga fram information om vilka personer som var kristna användes olika former av tortyr och avrättningar. Ett sätt att få personer att avslöja sig som kristna var att med jämna mellanrum tvinga dem att trampa på en bronsplakett, en så kallad fumi-e (tramp-bild), med en bild av Kristus eller Maria. De som tvekade blev avrättade. Shusaku Endos roman Tystnaden och Martin Scorseses filmatisering av boken skildrar förföljelserna och användningen av fumi-e. Runt år 1639 hade Japan stängt sig mot omvärlden.

Kakure kirishitan – Japans dolda kristna

När förföljelserna tilltog och blev svårare drog sig kristna undan till undanskymda byar och ut till små öar långt utanför Kyushu. Valet stod mellan martyrskap eller att dölja sin tro. Kristna försökte dölja sin kristna tro genom att också gå till buddhistiska tempel och shintohelgedomar för att utåt se ut som alla andra japaner. Och under årens lopp kom vissa kristna riter som bikt och kommunion, som kräver en präst, att försvinna. Andra kristna ritualer blandades upp med buddhistiska bruk eller inhemska shintoistiska ceremonier, och i de dolda kristnas rituella sånger – ”orasho” på japanska, från latinets ”oratio” – blandas latin, portugisiska och japanska.

Dessa dolda kristna som på japanska kallas kakure kirishitan har fått förnyad uppmärksamhet inför påven Franciskus besök till Japan. Förra året upptogs 12 kristna platser relaterade till dolda kristna i UNESCO:s lista över världskulturarv, bland annat katedralen i Oura i Nagasaki. Denna katedral som är Japans äldsta kyrka – uppförd 1864 av två franska missionärer till minne av de 26 martyrer som 1597 korsfästes i Nagasaki – blev vida känd som den kyrka som återupptäckte kakure kirishistan, när dessa närmade sig den nyuppförda kyrkan för att be om lov att gå in och ”hälsa på Maria”. Senare kom alltfler dolda kristna fram och öppet bekände sig till kristendomen.

Men en del valde att stå fast vid vad de uppfattade som deras förfäders äkta tro, och valde att inte låta sig integreras katolska kyrkan som åter hade fått tillstånd att verka i Japan. I dag är deras religion på väg att försvinna eftersom ungdomar lämnar landsbygden där tron levt kvar under århundradena. Det förväntas att påven Franciskus kommer att säga något om kakure kirishistan när han besöker martyrernas monument på kullen Nishizaka där 26 kristna avrättades 1597. Påven har sagt att vi människor i dag kan ta lärdom av det faktum att det i Japan fanns kristna människor som höll fast vid sin tro under två och ett halvt sekel trots svårigheter och förföljelser.

Katolska kyrkan i Japan i dag – en komplex situation

Även om katolska kyrkan har en lång historia i Japan är antalet japanska katoliker i dag inte mer än ungefär 536 000, och till det antalet kommer sedan ett något högre antal utländska katoliker, däribland många migrantarbetare från Filippinerna, Indien, Vietnam, Indonesien, Kina och andra länder. Men även om antalet katoliker inte är så stort, driver olika katolska ordnar i Japan ett flertal välrenommerade utbildningsinstitutioner (allt från daghem, grundskolor, gymnasier till universitet). Många japaner kommer i kontakt med och påverkas av kristendomen och katolska kyrkan under sin utbildning men steget till att låta döpa sig och bli katolik kan vara stort eftersom det kan innebära en brytning med de övriga i familjen. Många japaner är ”kulturreligiösa”, det vill säga att de tar del i traditionella religiösa ceremonier i buddhistiska tempel och shintohelgedomar utan att för den skull identifiera sig som ”religiösa”. Många anser religion vara en god sed. Detta gäller också deras öppna relation till kristendomen. Många japaner tar sina nyfödda barn till shintohelgedomen för att få dem välsignade, ofta gifter de sig i en ”kyrka”, och begravs enligt buddhistisk sed. I julens katolska midnattsmässa deltar förvånansvärt många japaner som är icke-kristna och som kommer för att få en välsignelse. Några dagar senare under nyårsdagarna beger de sig till en shintohelgedom för det traditionella shintoistiska firandet.

Problem som dagens japanska samhälle står inför

I en intervju för jesuiternas tidskrift America identifierar jesuitpater Yoshio Kajiyama – provinsial för jesuiterna i Japan 2011–2017 – sex större problem eller utmaningar som det japanska samhället står inför i dag.

Först, den växande klyftan mellan rika och fattiga i Japan. Under 60-, 70- och 80-talen ansåg sig de flesta japaner tillhöra medelklassen. Det gäller inte längre. I dag finns många så kallade ”working poor” och en av sex lever i ett tillstånd av fattigdom.

Ett annat stort problem, enligt fader Kajiyama, är nationalism. Han framhåller att den får stöd i den politik som drivs av premiärminister Shinzo Abe och de politiska krafterna nära honom.

Ett tredje orosmoment är ansträngningarna av premiärminister Abe att göra ändringar i artikel 9 i konstitutionen, den så kallade ”fredsklausulen”.

En fjärde fråga har att göra med den svåra situationen för migrantarbetare i Japan. Enligt fader Kajiyama lever många i en svår situation med osäkra och odrägliga arbetsförhållanden. Han har för avsikt att bygga ett utbildningscenter för immigranter och är ordförande för en kommitté som arbetar med detta projekt.

Ett femte problem är de låga födelsetalen i Japan, de lägsta på 100 år. Japan har också en grånande befolkning där 20 procent av befolkningen är 70 år eller äldre. Faktum är att Japan är ett av få länder i världen med sjunkande befolkning.

Till sist talar fader Kajiyama om det stora antalet självmord i landet. ”Många har inget hopp, kan inte finna hopp”, säger han. Enligt officiell statistik begick 332 skolelever självmord år 2018. Totalt var det 20 840 japaner som begick självmord samma år.

Påvens besök till Japan

För den unge jesuiten Jorge Mario Bergoglio var Japan ett land han drömde om att få komma till. År 1959 när han var novis i Argentina fick de besök av jesuitpater Pedro Arrupe som då var provinsial för Japan. Han visade dem en film om atombombningen och berättade om sina egna direkta erfarenheter av händelsen. Detta gjorde stort intryck på den unge Bergoglio. År 1965 blev Arrupe jesuiternas ordensgeneral. Under Arrupes besök till Argentina 1967, bad Bergoglio om att få bli skickad till Japan som missionär. Men Bergoglio hade genomgått en operation av vänster lunga innan han gick in i Jesu Sällskap och därför avslog fader Arrupe hans begäran på grund av oro för hans hälsa.

Påven Franciskus reste till Japan första gången i oktober 1987 efter ett möte för jesuiterna i Rom, för att besöka de argentinska jesuiter som han hade skickat dit under sina år som provinsial i Argentina. En av dessa jesuiter – pater Renzo De Luca, S.J., nuvarande provisialen i Japan – kommer att fungera som hans tolk och översättare under dagarna i Japan.

Programpunkter på söndag 24 november

På söndag den 24 november kommer påven att tidigt på morgonen först resa till Nagasaki och sedan till Hiroshima, de två japanska städer som förstördes i augusti 1945 när USA släppte två atombomber som tog livet av mellan 130 000 och 260 000 människor, de flesta civila.

Nagasaki attackerades den 9 augusti 1945 när en amerikansk B-29 släppte en atombomb med namnet ”Fat Man” över staden. Påven besöker Nagasaki Hypocenter Park, där överlevande från den fasanfulla händelsen kommer att skänka honom blommor, som han kommer att placera på monumentet över stadens offer, sedan tända ett ljus och be i tystnad nära den plats där bomben släpptes.

Därefter kommer han ge ett keynote-anförande om kärnvapen. Det förväntas att han i kraftiga ordalag kommer att fördöma inte bara hotet att använda dem utan också själva innehavet av sådana vapen, såsom han gjorde i november 2017. Han kommer också med stor sannolikhet att stödja de japanska biskoparna som har motsatt sig försök i Japan att ändra på artikel 9 (”fredsklausulen”) i konstitutionen i vilken följande sägs: ”Det japanska folket kommer för alltid att avstå från krig som en oinskränkt rätt för en nation och hotet eller användning av våld som ett medel för att lösa internationella konflikter.”

Påvens besök till Japan har uppmärksammats mycket i tidningar och tevenyheterna de senaste dagarna. Ett flertal böcker med citat från påvens predikningar och andra texter har också getts ut. Många tidningsartiklar försöker förklara vad för slags person som påven är och varför han är så populär och älskad runt om i världen. Men mest uppmärksamhet ges åt den betydelse som påvens besök till Nagasaki och Hiroshima kommer att ha, särskilt de tal med fördömanden av kärnvapen som han kommer att ge. Där är förväntningarna stora. Påven Franciskus framställs i japanska media som en världsledare med en moralisk tyngd som få andra politiska ledare. Påvens Johannes Paulus II:s besök till Hiroshima 1981 och det tal han gav där om betydelsen att vara vittnen kom att få stor betydelse för alla hibakusha – atombombens överlevande – som fram till dess hade haft svårt att berätta om sina upplevelser.

Från Nagasaki Hypocenter Park åker han någon kilometer till stadens Nishizaka Hill för att be vid monumentet över de 26 japanska martyrerna, däribland landets första jesuit, fader Paulus Miki, som korsfästes där för sin tro. Efter lunch i ärkebiskopens residens, kommer han att fira mässa på stadens baseballstadion med ungefär 25 000 deltagare.

På eftermiddagen samma dag flyger han från Nagasaki till Hiroshima, en stad som ödelades av den allra första atombomben, ”Little Boy”, den 6 augusti 1945. När bomben detonerade dödades 80 000 omedelbart och ytterligare 60 000 dog under de följande månaderna.

Två överlevande kommer att ge honom blommor som han placerar på minnesplatsen. Efter en stunds tyst bön med andra religiösa ledare, kommer han att även där ge ett tal om fred. Därefter reser han tillbaka till Tokyo.

Måndag 25 november

På måndag morgon den 25 november kommer han att bege sig till Bellesalle Hanzomon, ett kongresscenter i Tokyo, för att möta offer för den ”trefaldiga katastrofen” som i mars 2011 började med en jordbävning med en magnitud på 9 som skapade en hittills icke skådad tsunami som orsakade olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima. I sitt tal är det mycket troligt att han kommer att stödja de japanska biskoparnas uppfordran att landets kärnkraftverk ska stängas. Här blir det tydligt att påven Franciskus och biskoparna har en uppfattning som går emot premiärminister Abe och den officiella politiken.

Senare samma dag åker han till kejsarpalatset för ett privat besök hos kejsaren Naruhito, som kröntes till den 126:e Kejsaren för den uppstigande solens land den 22 oktober. Som kronprins besökte Naruhito påven Franciskus i Vatikanen i maj 2016. De två hade något gemensamt: Precis som Benediktus XVI:s avgång öppnade dörren för valet av Franciskus, så gjorde kejsaren Akihitos abdikation det möjligt för hans son Naruhito att bestiga Krysantemumtronen.

Efter besöket hos kejsarparet beger sig påven till den heliga Marias katedral i Tokyo för ett möte med unga människor. Temat för mötet är ”Livet”. Där kommer han också att ge ett tal. På eftermiddagen kommer han att fira mässa i Tokyo Dome, en stadion med plats för 53 000 personer. Redan tidigt bestämdes det att man måste ansöka om biljett för att delta i mässan och att biljetterna skulle lottas ut. Närmare 150 000 lär ha ansökt. Efter mässan kommer påven att träffa Iwao Hakamada, en 83 år gammal före detta boxare som varit dödsdömd i 48 år efter att ha blivit dömd 1968 på flera åtalspunkter för mord men som släpptes år 2014 tack vare nya DNA-bevis. Under tiden i fängelset blev han katolik. Hakamada har inbjudits av de japanska biskoparna att delta i mässan.

Därefter kommer påven att bege sig till Kantei, residenset för premiärminister Shinzo Abe, som den 19 november blev den premiärminister som suttit längst i Japans historia. Det blir deras andra möte då premiärminister Abe besökte Franciskus i Vatikanen i juni 2014. Efter ett privat samtal med Abe kommer Franciskus att tala till landets ledande politiker och de diplomatiska kårerna.

På morgonen den sista dagen i Japan, tisdag den 26 november, kommer Franciskus att möta sina medbröder i jesuiternas välrenommerade Sophia University. Det grundades av Jesu sällskap år 1913 och därigenom förverkligades den helige Francisco Xaviers flera århundraden långa dröm.

Han kommer att fira mässan privat med sina medbröder och äta frukost med dem innan han besöker kommunitetens äldre och sjuka präster. Senare kommer han att göra ett officiellt besök till universitetet som har runt 13 000 studenter. Han kommer att ge sitt sista tal där innan han beger sig till flygplatsen för en avskedsceremoni. Under flighten tillbaka till Rom kommer han att ge en presskonferens för de 70 medlemmarna av den internationella grupp av mediafolk som följer honom på hans resa.

Karl Arne Jonsson, Tokyo 2019-11-22

Länkar

Officiell temasång för påvens besök till Japan:

https://youtu.be/gR28L7ZIeek