Två 1900-talsmartyrer på väg mot saligförklaring

I lördags meddelade Vatikanen att påven Franciskus har beslutat att föra två 1900-talsmartyrer närmare helgonförklaring genom att offentligt erkänna att båda ”mördades i hat mot tron”. Det hela skedde efter ett möte på fredagen mellan påven och kardinal Angelo Amato, chef för Vatikanens för helgonförklaringar. Ytterligare sex fall av möjliga helgonförklaringar godkändes för ett nästa steg.

De båda 1900-talsmartyrerna i fråga är Veronica Antal, en ung rumänska som dödades under ett våldtäktsförsök 1958, och Pierre Claverie, en biskop i Algeriet som främjade dialogen mellan kristna och muslimer där.

Veronica Antal föddes i den lilla byn Nisiporesti i Rumänien 1935 och växte huvudsakligen upp med sin mormor eftersom båda föräldrarna behövde jobba en borta från hemmet. Det var mormodern som undervisade Veronica om tron och inspirerade henne till kärlek till Kristus och kyrkan.

Vid 16–17 års ålder uttryckte hon ett önskemål att få gå i kloster men eftersom Rumäniens kommunistregim vid detta tillfälle hade förbjudit nästan alla katolska kloster i landet var det svårt för henne att få sitt önskemål uppfyllt. Istället gick hon med i Franciskanordens lekmannagren för att leva efter ordensregeln hemma och dagligen gå i mässan och tillbringa tid i tillbedjan inför det allraheligaste sakramentet, trots att hon behövde gå till fots mer än en halv mil enkel väg för att komma till närmaste kyrka. Bara några månader efter hennes 23:e födelsedag på väg tillbaka från mässan i kyrkan där hon hade fått ta emot konfirmationens sakrament överfölls hon av en ung man som försökte våldta henne men misslyckades. Men Veronica höggs 42 gånger med kniv under försöket och dog av de svåra skadorna. De som fann hennes kropp noterade att hon hade hållit en rosenkrans hårt i sin ena hand. Så bekräftades hennes omtalade vördnad för Jungfru Maria.

Pierre Claverie var fransk medborgare men född i Algeriet 1938. Vid 10 års ålder gick han med i en scoutgrupp som leddes av dominikaner. Efter avslutad skolgång flyttande han till Frankrike för sin högre utbildning och där blev han själv medlem av dominikanorden 1958. Efter att det algeriska självständighetskriget hade upphört 1962 flyttade han tillbaka för att avsluta sin obligatoriska tid som värnpliktig även om han vägrade bära vapen. I september 1963 återvände han till Frankrike där han prästvigdes 1965. Två år senare bestämde han sig för att återvända till Algeriet och hjälpa till att bygga upp den nya, självständiga nationen, lärde sig arabiska och blev en välkänd expert på islam. Mellan 1973 och 1981 drev han ett särskilt institut för studier av klassisk arabiska och islam i staden Alger och främjade interreligiös dialog. Detta fortsatte han med efter att han 1981 hade utnämnts till biskop av Oran. Som biskop gjorde han också mycket för att utveckla kyrkans sociala verksamhet inom utbildning och hälsa.

När inbördeskriget bröt ut 1992 hotades den lilla katolska kyrkan i landet. Vissa europeiska kyrkoledare uppmanade präster och biskopar att för deras egen säkerhets skull lämna landet. Men Claverie avvisade det för egen del eftersom han, trots att han saknade medborgarskap, betraktade sig som algerier. Genom att han ansåg det viktigt att kyrkans röst hördes i offentligheten kritiserade han öppet båda sidorna i kriget, den islamistiska Räddningsfronten och den algeriska regeringen. Han mördades 1996 tillsammans med sin chaufför och en god vän, av en bombexplosion som förstörde entrén till hans kansli just som de var på väg in i huset efter en resa.

Påvens godkännande av Antals och Claveries martyrskap banar nu väg för processen att förklara dem saliga, vilket är det sista steget innan den slutliga kanoniseringen.

Catholic News Agency, 2018-01-27