Mot bakgrund av den kris som har drabbat den globala livsmedelsförsörjningen till följd av kriget i Ukraina framförs allt fler krav på mer stöd till världens fattiga länder. Redan innan kriget började var livsmedelsförsörjningen ansträngd i delar av Afrika och i Mellanöstern, till följd av klimatkrisen, väpnade konflikter och corona-pandemin, förklarade Dorothee Klüppel som är avdelningschef för Afrika och Mellanöstern inom den kyrkliga hjälporganisationen Misereor.
Men det är inte fråga om att det skulle finnas för lite livsmedel i världen, utan snarare att fattiga människor inte längre har råd med livsmedel eftersom priset har stigit så mycket, framhöll Klüppel. Men när det nu likväl saknas spannmål för att mätta världen, beror det även på att vete används som djurfoder och som energikälla. ”I Tyskland används ungefär två tredjedelar av vetet inte för att producera mat till människor, utan till djur” förklarade Klüppel. Hon krävde därför att mindre vete ska användas inom produktionen av foder, för att därigenom sänka priserna.
Mot bakgrund av detta varnade Klüppel även för de oroligheter som detta kan leda till, som till exempel den så kallade arabiska våren under åren 2010 till 2012: ”De oroligheter som svepte genom Mellanöstern då hörde också samman med kraftiga prisökningar”. De prisökningar som vi ser nu är till och med ännu kraftigare, underströk Klüppel.
Enligt Martin Frick, som är chef för den tyska delen av FN:s livsmedelsprogram (WFP), finns just nu ett skriande behov av finansiellt stöd till de drabbade länderna, ”så att prisstegringen inte destabiliserar området”. På medellång sikt gäller det att öka självförsörjningsgraden i de fattigare länderna, förklarade Frick för det Tyska redaktörsnätverket i torsdags. I många länder har man under lång tid i första hand satsat på export och att köpa in livsmedel på världsmarknaden. Men enligt Frick är det nu dags att tänka över den logiken.
Kathpress 2022-03-24
Detta är en nyhetstext.