Arabiska halvön: 3,5 miljoner katoliker och knappt 140 präster

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Sammanlagt bor omkring 3,5 miljoner katoliker på den Arabiska halvön. De betjänas av under 140 präster. Religionsfriheten är normalt allvarligt begränsad för kristna, men ”Arabiens biskop” Paul Hinder skönjer vissa förbättringar för de kristna.

På Arabiska halvön finns två så kallade vikariat, det vill säga förstadier till stift – ett för södra Arabien (Förenade Arabemiraten, Jemen och Oman) och ett för norra Arabien (Bahrain, Qatar, Kuwait och Saudiarabien). De omfattar tillsammans en yta på ungefär 3 miljoner kvadratkilometer och är alltså ett av de största kyrkodistrikten i världen. Där bor sammanlagt ungefär 3,5 miljoner katoliker som betjänas av mindre än 140 präster. Den strikta muslimska inriktningen i dessa länder medför, att de kristnas religionsfrihet är allvarligt begränsad.

Med ytterst få undantag saknar halvön inhemska kristna. De flesta katolikerna är gästarbetare, oftast från Indien, Pakistan eller Filippinerna men också från arabiska länder som Libanon och Syrien eller från Europa. I Förenade Arabemiratens huvudstad Abu Dhabi kommer enligt Paul Hinder regelbundet mer än 10 000 besökare till katedralen på helgerna, fördelade på många mässor, på större högtidsdagar kan man vara mellan 20 000 och 30 000 gudstjänstdeltagare.

De kyrkliga förhållandena skiljer sig mycket mellan de olika områdena. På grund av de stora avstånden är det svårt för de kristna att hålla kontakt med varandra. De båda biskoparna, schweizaren Paul Hinder och italienaren Camillo Ballin, får fungera som band dem emellan. Efter den senares död år 2020 måste den 80-årige Hinder ensam administrera hela det apostoliska vikariatet i norra Arabien. Påve Franciskus har till hans hjälp utsett den 63-årige Paulo Martinelli till hans hjälpbiskop. Denne, som tillhör Kapucinorden, vigdes till biskop i början av juli i S:t Joseph-katedralen i Abu Dhabi.

Den Arabiska halvön, där islam uppkom på 600-talet, ses av muslimer som helig mark. Det ansågs länge vara tabu med ett påvebesök därstädes. Men i februari 2019 kom Franciskus att som förste påve besöka halvön. I Abu Dhabi undertecknade han tillsammans med den egyptiske storimamen Ahmed al-Tayyeb, en ledande sunnitsisk lärd, ett historiskt dokument om broderskap mellan muslimer och kristna. Påven kommer åter att besöka den Arabiska halvön den 3–6 november 2022. Man kan skönja vissa förbättringar för de kristna. Missionsverksamhet och dop av infödda muslimer är förbjudet, men konversioner av icke-muslimer är relativt vanliga.

Bahrain har länge fört en relativt liberal religionspolitik, inklusive att bevilja medborgarskap till enskilda kristna. Även i vissa andra länder har förhållandena förbättrats under de senaste decennierna. Situationen är alltfort mest problematisk i Saudiarabien, även om man också där kan skönja en viss lättnad i spänningarna under de senaste 15 åren. Religionspolisens befogenheter har sålunda begränsats. För närvarande är situationen svårast i Jemen, detta på grund av det pågående kriget.

Kyrkan driver också några skolor, detta enligt biskop Hinder. Sålunda finns sju skolor i Förenade Arabemiraten och en i Bahrain. Dessutom drivs åtta skolor av enskilda församlingar. Inga andra institutioner (universitet eller sjukhus) drivs av kyrkan.

På förfrågan om den specifika situationen i Saudiarabien sade biskopen, att kristna kan samlas för bön i privat miljö, men att man normalt inte bör vara fler än femtio och att man inte får störa lokalbefolkningen med exempelvis sång och musik och inte heller parkera bilen de deras mark. Präster har arbetat här i åratal bland de troende katolikerna, fördelade på fyra församlingar med utposter. Det finns inga kyrkor av sten eller betong men relativt livliga församlingar som lever och firar gudstjänst diskret.

Biskopen sade att han före krigsutbrottet i Jemen i mars 2015 brukade besöka de fyra församlingarna minst en gång om året, men att detta inte längre är möjligt. I början av mars 2016 attackerades Moder Teresas systrar och personal i Aden, varvid salesianpatern Tom Uzhunnalil blev kidnappad, och först efter 18 månader frigavs han. Sedan dess har församlingslivet varit vilande I Aden och Taiz. För närvarande arbetar och bor åtta systrar i Sanaa och Hodeidah. De har fortsatt att ansvara för två av de ursprungligen fyra bostäderna för funktionshindrade. De skulle ha stort behov av stödet av en präst.

Kathpress 2022-10-25

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Sammanlagt bor omkring 3,5 miljoner katoliker på den Arabiska halvön. De betjänas av under 140 präster. Religionsfriheten är normalt allvarligt begränsad för kristna, men ”Arabiens biskop” Paul Hinder skönjer vissa förbättringar för de kristna.

På Arabiska halvön finns två så kallade vikariat, det vill säga förstadier till stift – ett för södra Arabien (Förenade Arabemiraten, Jemen och Oman) och ett för norra Arabien (Bahrain, Qatar, Kuwait och Saudiarabien). De omfattar tillsammans en yta på ungefär 3 miljoner kvadratkilometer och är alltså ett av de största kyrkodistrikten i världen. Där bor sammanlagt ungefär 3,5 miljoner katoliker som betjänas av mindre än 140 präster. Den strikta muslimska inriktningen i dessa länder medför, att de kristnas religionsfrihet är allvarligt begränsad.

Med ytterst få undantag saknar halvön inhemska kristna. De flesta katolikerna är gästarbetare, oftast från Indien, Pakistan eller Filippinerna men också från arabiska länder som Libanon och Syrien eller från Europa. I Förenade Arabemiratens huvudstad Abu Dhabi kommer enligt Paul Hinder regelbundet mer än 10 000 besökare till katedralen på helgerna, fördelade på många mässor, på större högtidsdagar kan man vara mellan 20 000 och 30 000 gudstjänstdeltagare.

De kyrkliga förhållandena skiljer sig mycket mellan de olika områdena. På grund av de stora avstånden är det svårt för de kristna att hålla kontakt med varandra. De båda biskoparna, schweizaren Paul Hinder och italienaren Camillo Ballin, får fungera som band dem emellan. Efter den senares död år 2020 måste den 80-årige Hinder ensam administrera hela det apostoliska vikariatet i norra Arabien. Påve Franciskus har till hans hjälp utsett den 63-årige Paulo Martinelli till hans hjälpbiskop. Denne, som tillhör Kapucinorden, vigdes till biskop i början av juli i S:t Joseph-katedralen i Abu Dhabi.

Den Arabiska halvön, där islam uppkom på 600-talet, ses av muslimer som helig mark. Det ansågs länge vara tabu med ett påvebesök därstädes. Men i februari 2019 kom Franciskus att som förste påve besöka halvön. I Abu Dhabi undertecknade han tillsammans med den egyptiske storimamen Ahmed al-Tayyeb, en ledande sunnitsisk lärd, ett historiskt dokument om broderskap mellan muslimer och kristna. Påven kommer åter att besöka den Arabiska halvön den 3–6 november 2022. Man kan skönja vissa förbättringar för de kristna. Missionsverksamhet och dop av infödda muslimer är förbjudet, men konversioner av icke-muslimer är relativt vanliga.

Bahrain har länge fört en relativt liberal religionspolitik, inklusive att bevilja medborgarskap till enskilda kristna. Även i vissa andra länder har förhållandena förbättrats under de senaste decennierna. Situationen är alltfort mest problematisk i Saudiarabien, även om man också där kan skönja en viss lättnad i spänningarna under de senaste 15 åren. Religionspolisens befogenheter har sålunda begränsats. För närvarande är situationen svårast i Jemen, detta på grund av det pågående kriget.

Kyrkan driver också några skolor, detta enligt biskop Hinder. Sålunda finns sju skolor i Förenade Arabemiraten och en i Bahrain. Dessutom drivs åtta skolor av enskilda församlingar. Inga andra institutioner (universitet eller sjukhus) drivs av kyrkan.

På förfrågan om den specifika situationen i Saudiarabien sade biskopen, att kristna kan samlas för bön i privat miljö, men att man normalt inte bör vara fler än femtio och att man inte får störa lokalbefolkningen med exempelvis sång och musik och inte heller parkera bilen de deras mark. Präster har arbetat här i åratal bland de troende katolikerna, fördelade på fyra församlingar med utposter. Det finns inga kyrkor av sten eller betong men relativt livliga församlingar som lever och firar gudstjänst diskret.

Biskopen sade att han före krigsutbrottet i Jemen i mars 2015 brukade besöka de fyra församlingarna minst en gång om året, men att detta inte längre är möjligt. I början av mars 2016 attackerades Moder Teresas systrar och personal i Aden, varvid salesianpatern Tom Uzhunnalil blev kidnappad, och först efter 18 månader frigavs han. Sedan dess har församlingslivet varit vilande I Aden och Taiz. För närvarande arbetar och bor åtta systrar i Sanaa och Hodeidah. De har fortsatt att ansvara för två av de ursprungligen fyra bostäderna för funktionshindrade. De skulle ha stort behov av stödet av en präst.

Kathpress 2022-10-25

Detta är en nyhetstext.