Argentinas president avgår och påven kommer

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Det är turbulenta dagar i påven Franciskus hemland – först meddelar president Alberto Fernández att han inte kommer att vara tillgänglig för ytterligare ett presidentskap, sedan tillkännager påven en resa till Argentina år 2024.

I Argentina har folket länge väntat på Alberto Fernández uttalande. Nu släppte den argentinske presidenten nyheten att han inte längre står till förfogande för en andra mandatperiod. Därmed får den redan känslomässigt emotionella valkampanjen i det sydamerikanska landet en ny riktning. Utan den sittande presidenten på valsedeln blandas korten om.

Spekulationerna är redan utbredda – kommer vicepresidenten Cristina Kirchner att ställa upp igen? Hon efterträdde Nestor Kirchner (2003–2007), och har redan styrt landet i två mandatperioder, från år 2007 till 2015. Även om hon kan bygga på en solid grund i sitt eget politiska läger, är dock de övergripande undersökningsresultaten inte lovande. Dessutom har Kirchner dömts för korruption; hon talar om politisk förföljelse och ett rättsväsende med ett korruptionsnätverk för offentliga kontrakt. Hennes anhängare mobiliserar mot rättsväsendet och kräver en långtgående reform av rättsväsendet.

President Fernández tog också upp den svåra situationen i sitt land i sitt videotal före helgen. Han talade om fattigdom och låga löner. År 2019 tillträdde han för att vidta åtgärder mot just utarmningen av stora delar av samhället och ihållande hög inflation. Men det blev värre. Effekterna av pandemin och dåliga politiska beslut förvärrade situationen. Dessutom fanns det en öppen maktkamp med Cristina Kirchner, som byggde upp en slags intern opposition mot presidenten. Det är osäkert om hon kommer att ställa upp för omval.

I Argentina råder en stämning av förändring. Inflationen på 100 procent, den dåliga ekonomiska situationen och den höga fattigdomsnivån har skakat förtroendet för den sittande regeringen. Detta kan föra den konservativa oppositionen runt den tidigare säkerhetsministern Patricia Bullrich och borgmästaren i Buenos Aires, Horacio Rodriguez Larreta, till makten. De kommer från ex-president Mauricio Macris (2015–2019) läger och anses vara potentiella presidentkandidater.

Emellertid blir den oberoende radikala marknadsliberalen Javier Milei alltmer populär, särskilt bland ungdomar. ”Punkekonomen” jämför sig offentligt med Jair Bolsonaro och Donald Trump, som han ser som förebilder i kampen mot socialismen.

För närvarande är det helt oklart vem som kommer att stå vid rodret för den argentinska staten år 2024. Samtidigt har chansen ökat att presidentskapet börjar med spektakulära bilder. Påven Franciskus meddelade i helgen att han kan tänka sig att efter valet besöka sitt hemland för första gången under sin mandatperiod.

Kathpress 2023-04-25

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Det är turbulenta dagar i påven Franciskus hemland – först meddelar president Alberto Fernández att han inte kommer att vara tillgänglig för ytterligare ett presidentskap, sedan tillkännager påven en resa till Argentina år 2024.

I Argentina har folket länge väntat på Alberto Fernández uttalande. Nu släppte den argentinske presidenten nyheten att han inte längre står till förfogande för en andra mandatperiod. Därmed får den redan känslomässigt emotionella valkampanjen i det sydamerikanska landet en ny riktning. Utan den sittande presidenten på valsedeln blandas korten om.

Spekulationerna är redan utbredda – kommer vicepresidenten Cristina Kirchner att ställa upp igen? Hon efterträdde Nestor Kirchner (2003–2007), och har redan styrt landet i två mandatperioder, från år 2007 till 2015. Även om hon kan bygga på en solid grund i sitt eget politiska läger, är dock de övergripande undersökningsresultaten inte lovande. Dessutom har Kirchner dömts för korruption; hon talar om politisk förföljelse och ett rättsväsende med ett korruptionsnätverk för offentliga kontrakt. Hennes anhängare mobiliserar mot rättsväsendet och kräver en långtgående reform av rättsväsendet.

President Fernández tog också upp den svåra situationen i sitt land i sitt videotal före helgen. Han talade om fattigdom och låga löner. År 2019 tillträdde han för att vidta åtgärder mot just utarmningen av stora delar av samhället och ihållande hög inflation. Men det blev värre. Effekterna av pandemin och dåliga politiska beslut förvärrade situationen. Dessutom fanns det en öppen maktkamp med Cristina Kirchner, som byggde upp en slags intern opposition mot presidenten. Det är osäkert om hon kommer att ställa upp för omval.

I Argentina råder en stämning av förändring. Inflationen på 100 procent, den dåliga ekonomiska situationen och den höga fattigdomsnivån har skakat förtroendet för den sittande regeringen. Detta kan föra den konservativa oppositionen runt den tidigare säkerhetsministern Patricia Bullrich och borgmästaren i Buenos Aires, Horacio Rodriguez Larreta, till makten. De kommer från ex-president Mauricio Macris (2015–2019) läger och anses vara potentiella presidentkandidater.

Emellertid blir den oberoende radikala marknadsliberalen Javier Milei alltmer populär, särskilt bland ungdomar. ”Punkekonomen” jämför sig offentligt med Jair Bolsonaro och Donald Trump, som han ser som förebilder i kampen mot socialismen.

För närvarande är det helt oklart vem som kommer att stå vid rodret för den argentinska staten år 2024. Samtidigt har chansen ökat att presidentskapet börjar med spektakulära bilder. Påven Franciskus meddelade i helgen att han kan tänka sig att efter valet besöka sitt hemland för första gången under sin mandatperiod.

Kathpress 2023-04-25

Detta är en nyhetstext.