Nedanstående text publicerads av Catholic News Agency före Rysslands invasion av Ukraina.
Påven Franciskus utlyste den 26 januari en dag av bön för fred i Ukraina då man fruktade en möjlig djupare penetration av Ryssland i Ukraina. ”Jag vill rikta en innerlig vädjan till alla människor av god vilja, att de måtte höja sina böner till den allsmäktige Gud, att varje politisk aktion och initiativ skall tjäna mänskligt broderskap snarare än särintressen” sade påven och manade alla att minnas alla stupade i Ukraina under andra världskriget och ta ställning mot kriget. ”Inte mera krig” vädjade han om hos alla makthavare.
Ett scenario med ett krig mellan Ukraina och Ryssland och en potentiell inblandning från USA:s sida väcker upp frågan om det moraliska i krig. Vad innebär kyrkans lära om kriget? I motsats till kväkarna och andra kristna samfund, bygger den katolska kyrkans lära om det legitima i krig på den helige Augustinus lära från 300-talet, teorin om det rättfärdiga kriget och fastslår ett potentiellt rättfärdigande av krig under vissa villkor.
Enligt teologisk expertis är tillämpningen av denna teori på modern krigföring, med missiler och flygattacker snarare än reguljära fältslag mellan trupper, mera komplicerad, men ännu normativ. […] I en intervju 2019 förklarade moralteologen Kevin Miller vid Franciscan University i Steubenville, Kentucky, att kyrkans moraliska kriterier sönderfaller i två delar: ius ad bellum respektive ius bellum, som täcker rätten till kriget och hur det förs. För att vara moraliskt tillåtet måste ett krig vara både legitimt i sitt upphov och föras på ett rättfärdigt sätt. […]
Katolska kyrkans katekes, nr 2309, föreskriver följande:
De strikta villkoren för ett legitimt försvar med militärt våld skall noga beaktas. Allvaret i ett sådant beslut underkastar det mycket stränga villkor för att ge moralisk legitimitet. Följande villkor måste samtidigt uppfyllas:
– skadan som en angripare tillfogar en nation eller sammanslutning av nationer måste vara varaktig, svår och säker;
– alla andra medel för att göra slut på den måste visa sig ogenomförbara eller verkningslösa;
– de samlade omständigheterna skall peka på verklig möjlighet till framgång
– bruket av vapenmakt skall inte medföra värre ont och större oreda än det onda som skulle utplånas. Kraften i moderna förstörelsemedel väger tungt då man bedömer detta villkor.
Dessa är de traditionella element som räknas upp i läran om ”det rättfärdiga kriget. Bedömningen av dessa villkor för att med bibehållen moralisk legitimitet föra krig tillkommer det förnuftiga och kloka omdömet hos dem som har fått uppdraget att sörja för det allmänna bästa.
Som universella herdar har påvarna ofta försökt att påverka bedömningen av moraliteten i kriget hos världens ledare. År 2003 skickade påven S:t Johannes Paulus II en delegation till president George W. Bush för att avråda honom från att invadera Irak. Till påven Franciskus vädjan för en dag av bön för en fredlig lösning av krisen i Ukraina anslöt sig biskopar i det europeiska episkopatet och biskopar i hela världen.
Catholic News Agency 2022-01-27,
Förkortad version, nyheten i sin helhet finns här