Enligt den danske kulturvetaren Dennis Meyhoff Brink, vid Köpenhamns universitet, passar bokbål ”dåligt som protest mot religiös fanatism eller som symbol för yttrandefrihet” En sådan handling ”väcker förfärande konnotationer”, säger han i en intervju i Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung. I gångna tider ”lät [ju kyrkan] bränna förment heretiska eller blasfemiska skrifter, och naturligt går tankarna genast till nationalsocialismen”.
Meyhoff Brink erinrade även om fanatiska islamister, som brände den indisk-brittiska författaren Salman Rushdies Satansverserna. Mot denna bakgrund är skändandet av koranen ”en symbolisk handling som motverkar sina egna syften, då det inte är ett uttalande utan snarare något som hindrar uttalanden”.
I Danmark och Sverige, där det på senare tid har förekommit flera koranbränningar, pågår även en omfattande diskussion om yttrandefriheten, dess gränser och gråzoner, säger Meyhoff Brink som är forskare vid Köpenhamns universitet. ”Och man är överens om att allt inte kan sägas.”
Han ser här en ”grundläggande konflikt mellan personer med teokratisk respektive demokratisk inställning, som ständigt konfronteras med varandra, och detta ofta med våld”. Militanta islamister är ”inte bara emot enskilda karikatyrer eller satiriker”, utan ”mot en hel samhällsform och livsstil”, säger Meyhoff Brink. I hans vänkrets finns det personer som har behövt personskydd och ”ett visst mått av rädsla hör därför nu till livsvillkoren”.
Att en koran brändes och att irakisk flykting trampade på islams heliga skrift i Stockholm ledde nyligen till oroligheter och diplomatiska spänningar. Regeringarna i Sverige och Danmark undersöker, enligt medieuppgifter, möjligheter att förbjuda skändningar av koranen.
Kathpress 2023-08-05
Detta är en nyhetstext.