Brasiliens biskopar: ”Vi är hoppets pilgrimer”

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I sitt nyårsbudskap anger de brasilianska biskoparna grunden till det kristna hoppet samtidigt som de uttrycker sin oro inför etiska, sociala och demokratiska försämringar under 2025. De uppmanar till att arbeta för en ”fred som är avväpnad och avväpnande” och som strävar mot en värld som är försonad i kärlek.

I samband med avslutandet av jubelåret och inför nyåret 2026 skickade den brasilianska biskopskonferensen ett meddelande till folket i Brasilien. De påminner om hur vi nyss firade jul och då upprepade budskapet som herdarna fick under julnatten: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.”

Framsteg

I sitt budskap uttrycker biskoparna både glädje över framsteg som nationen gjort och sin oro inför situationer som skadar den mänskliga värdigheten och det gemensamma goda. De pekar på en serie förbättringar som stärker hoppet, såsom ökningen av antalet läkare, borttagandet av vissa tullar på brasilianska produkter i USA, stabilisering av inflationen, minskning av arbetslösheten, ökad BNP, ökat internationellt samarbete och handel, att Brasilien fortsätter vara ledande inom förnyelsebar energi och genomförandet av klimatkonferensen COP30 i Belém, och de noterar i sammanhanget att kyrkan där var närvarande ”inte som en politisk aktör, utan med en önskan att få bidra till att skapa gemensamma handlingsvägar inför klimatkrisen” och för ”omhändertagandet av vårt gemensamma hem”.

Bakslag

Å andra sidan bekymrar det biskoparna att det gångna året också har präglats av ”djupgående spänningar och sociala bakslag” som lämnar ”öppna sår i samhällsväven”. De pekar med stor oro på de orimliga kostnaderna för räntor och avbetalningar på statsskulden, vilket begränsar investeringar i utbildning, hälsovård, bostäder och säkerhet; på ”försvagningen av etiken och ökningen av korruption i det offentliga livet”; försvagningen av de demokratiska mekanismerna till förmån för ekonomiska intressen och maktstrider, och uppluckring av juridiska normer.

Dessutom lyfter biskoparna fram ”bristen på respekt gentemot ursprungsfolk”, hot mot miljöskydd på grund av förändringar i tillståndslagar, den fortsatta sociala ojämlikheten, ökningen av våldet i samhället, särskilt mot kvinnor, drogmissbruk, ökningen av den illegala ekonomin och ”bristen på ansvarskänsla inom vissa delar av staten”, särskilt i kongressen. Och de vill starkt understryka att ”hatpropaganda, förvanskning av sanningen, våldsamheter, extrema ideologier och särintressen kan inte få ställa sig före det allmänna bästa”.

Detta är saker som skadar den mänskliga värdigheten och förmörkar landets demokratiska utveckling. De vill lyfta fram hur Guds närvaro, som visar sig för oss i ett litet barn, som är ”nära och enkel”, förnyar vår övertygelse att inget mörker varar för evigt och att hoppet är en kraft till förvandling för den som söker det allmänna bästa. De betonar att ”inget politiskt projekt får ställa sig över livet, respekten för människan som person, rättvisan i samhället eller omsorgen om vårt gemensamma hus.”

Det mänskliga livets helighet

Biskoparna understryker det mänskliga livets helighet ”från konceptionen till sitt naturliga slut”, och definiera det som ”den första mänskliga rättigheten, en gåva av nåd från Gud” och betonar sitt motstånd mot varje initiativ för att legalisera abort i Brasilien. Att försvara livet innebär också att bekämpa hungern, misär och orättvisor, och att skapa villkor för att ”alla ska ha liv, och liv i överflöd”, skriver biskoparna samtidigt som de pekar på att demokratin är en tillgång för det brasilianska folket som måste värnas och stärkas. De påpekar att de kristna är kallade till att vara ” trovärdiga vittnen, fredsskapare och brobyggare, till att främja välvilja i politiken och samhällsansvar”.

Därför utsänder biskoparna en enträgen vädjan att samhället ska återfinna en väg till fredlig samvaro, till dialog och ömsesidig respekt. De betygar sin vilja att arbeta för ”en avväpnad och avväpnande fred, i ödmjukhet och uthållighet”, som bidrar till en försonad värld. De avslut i tro: ”Vi vandrar inte i mörkret, vi är hoppets pilgrimer.”

Vatican News, spanskspråkiga redaktionen, 2025-12-30

Detta är en nyhetstext. Länk till källan finns här

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I sitt nyårsbudskap anger de brasilianska biskoparna grunden till det kristna hoppet samtidigt som de uttrycker sin oro inför etiska, sociala och demokratiska försämringar under 2025. De uppmanar till att arbeta för en ”fred som är avväpnad och avväpnande” och som strävar mot en värld som är försonad i kärlek.

I samband med avslutandet av jubelåret och inför nyåret 2026 skickade den brasilianska biskopskonferensen ett meddelande till folket i Brasilien. De påminner om hur vi nyss firade jul och då upprepade budskapet som herdarna fick under julnatten: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket.”

Framsteg

I sitt budskap uttrycker biskoparna både glädje över framsteg som nationen gjort och sin oro inför situationer som skadar den mänskliga värdigheten och det gemensamma goda. De pekar på en serie förbättringar som stärker hoppet, såsom ökningen av antalet läkare, borttagandet av vissa tullar på brasilianska produkter i USA, stabilisering av inflationen, minskning av arbetslösheten, ökad BNP, ökat internationellt samarbete och handel, att Brasilien fortsätter vara ledande inom förnyelsebar energi och genomförandet av klimatkonferensen COP30 i Belém, och de noterar i sammanhanget att kyrkan där var närvarande ”inte som en politisk aktör, utan med en önskan att få bidra till att skapa gemensamma handlingsvägar inför klimatkrisen” och för ”omhändertagandet av vårt gemensamma hem”.

Bakslag

Å andra sidan bekymrar det biskoparna att det gångna året också har präglats av ”djupgående spänningar och sociala bakslag” som lämnar ”öppna sår i samhällsväven”. De pekar med stor oro på de orimliga kostnaderna för räntor och avbetalningar på statsskulden, vilket begränsar investeringar i utbildning, hälsovård, bostäder och säkerhet; på ”försvagningen av etiken och ökningen av korruption i det offentliga livet”; försvagningen av de demokratiska mekanismerna till förmån för ekonomiska intressen och maktstrider, och uppluckring av juridiska normer.

Dessutom lyfter biskoparna fram ”bristen på respekt gentemot ursprungsfolk”, hot mot miljöskydd på grund av förändringar i tillståndslagar, den fortsatta sociala ojämlikheten, ökningen av våldet i samhället, särskilt mot kvinnor, drogmissbruk, ökningen av den illegala ekonomin och ”bristen på ansvarskänsla inom vissa delar av staten”, särskilt i kongressen. Och de vill starkt understryka att ”hatpropaganda, förvanskning av sanningen, våldsamheter, extrema ideologier och särintressen kan inte få ställa sig före det allmänna bästa”.

Detta är saker som skadar den mänskliga värdigheten och förmörkar landets demokratiska utveckling. De vill lyfta fram hur Guds närvaro, som visar sig för oss i ett litet barn, som är ”nära och enkel”, förnyar vår övertygelse att inget mörker varar för evigt och att hoppet är en kraft till förvandling för den som söker det allmänna bästa. De betonar att ”inget politiskt projekt får ställa sig över livet, respekten för människan som person, rättvisan i samhället eller omsorgen om vårt gemensamma hus.”

Det mänskliga livets helighet

Biskoparna understryker det mänskliga livets helighet ”från konceptionen till sitt naturliga slut”, och definiera det som ”den första mänskliga rättigheten, en gåva av nåd från Gud” och betonar sitt motstånd mot varje initiativ för att legalisera abort i Brasilien. Att försvara livet innebär också att bekämpa hungern, misär och orättvisor, och att skapa villkor för att ”alla ska ha liv, och liv i överflöd”, skriver biskoparna samtidigt som de pekar på att demokratin är en tillgång för det brasilianska folket som måste värnas och stärkas. De påpekar att de kristna är kallade till att vara ” trovärdiga vittnen, fredsskapare och brobyggare, till att främja välvilja i politiken och samhällsansvar”.

Därför utsänder biskoparna en enträgen vädjan att samhället ska återfinna en väg till fredlig samvaro, till dialog och ömsesidig respekt. De betygar sin vilja att arbeta för ”en avväpnad och avväpnande fred, i ödmjukhet och uthållighet”, som bidrar till en försonad värld. De avslut i tro: ”Vi vandrar inte i mörkret, vi är hoppets pilgrimer.”

Vatican News, spanskspråkiga redaktionen, 2025-12-30

Detta är en nyhetstext. Länk till källan finns här