Brittisk minister vill se fler konfessionella friskolor

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Sedan Storbritannien införde nya skolformer år 2010 har särskilt konfessionellt inriktade skolor använt de möjligheter som öppnats av skolformen academy, akademi. Katolska kyrkan i Storbritannien var först kritisk, men nu är en fjärdedel av de katolska skolorna i landet akademier. De får gärna bli fler, menar utbildningsminister Damien Hinds, som mötte religiösa ledare på tisdagen 29 januari för att diskutera den konfessionellt inriktade undervisningens framtid.

Damien Hinds. Foto: Wikipedia.

Till skillnad mot andra konfessionella skolor har akademier större frihet i relation till den nationella läroplanen och styrs av en stiftelse. Däremot måste man följa nationella riktlinjer för elevantagning, någonting som varit en känslig fråga för de populära katolskt grundade skolorna. De är ur kyrkans synvinkel främst till för katolska barn och unga, men goda resultat och hög kvalitet i undervisningen har lett till att många icke-katoliker också söker plats på de katolska skolorna. När skollagen ändrades 2010 infördes en regel att antagning på religiös grund till nystartade skolor endast får ske till hälften av elevplatserna, övriga elever måste antas enligt andra kriterier. Detta då de konfessionella skolorna främst tog emot mer välbärgade elever. Lagändringen fick katolska kyrkan i Storbritannien att hota med att inte starta några nya skolor.

Den nio år gamla akademiformen tillåter inte en högre andel elever antagna på religiös grund, men ger andra möjligheter att stärka en religiös identitet. Den äldre typen av konfessionella skolor – till skillnad mot andra sorters friskolor – måste följa den nationella läroplanen, medan akademierna står friare. Stiftelseformen gör det lättare att ha externa finansiärer för utveckling av skolorna.

Akademierna drivs med statliga pengar, men friskolereformen 210 öppnade också för frivilligfinansierade och helt frivilligdrivna friskolor. Utbildningsministern sade att regeringen vill öka möjligheterna för skolor att vara helt finansierade av frivilligbidrag, och sådana skolor skulle själva helt få välja sina elever. Ministern var tydlig med att han ville se fler katolska skolor, och fler katolska akademier.

Red. 2019-01-31

Källa: The Tablet

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Sedan Storbritannien införde nya skolformer år 2010 har särskilt konfessionellt inriktade skolor använt de möjligheter som öppnats av skolformen academy, akademi. Katolska kyrkan i Storbritannien var först kritisk, men nu är en fjärdedel av de katolska skolorna i landet akademier. De får gärna bli fler, menar utbildningsminister Damien Hinds, som mötte religiösa ledare på tisdagen 29 januari för att diskutera den konfessionellt inriktade undervisningens framtid.

Damien Hinds. Foto: Wikipedia.

Till skillnad mot andra konfessionella skolor har akademier större frihet i relation till den nationella läroplanen och styrs av en stiftelse. Däremot måste man följa nationella riktlinjer för elevantagning, någonting som varit en känslig fråga för de populära katolskt grundade skolorna. De är ur kyrkans synvinkel främst till för katolska barn och unga, men goda resultat och hög kvalitet i undervisningen har lett till att många icke-katoliker också söker plats på de katolska skolorna. När skollagen ändrades 2010 infördes en regel att antagning på religiös grund till nystartade skolor endast får ske till hälften av elevplatserna, övriga elever måste antas enligt andra kriterier. Detta då de konfessionella skolorna främst tog emot mer välbärgade elever. Lagändringen fick katolska kyrkan i Storbritannien att hota med att inte starta några nya skolor.

Den nio år gamla akademiformen tillåter inte en högre andel elever antagna på religiös grund, men ger andra möjligheter att stärka en religiös identitet. Den äldre typen av konfessionella skolor – till skillnad mot andra sorters friskolor – måste följa den nationella läroplanen, medan akademierna står friare. Stiftelseformen gör det lättare att ha externa finansiärer för utveckling av skolorna.

Akademierna drivs med statliga pengar, men friskolereformen 210 öppnade också för frivilligfinansierade och helt frivilligdrivna friskolor. Utbildningsministern sade att regeringen vill öka möjligheterna för skolor att vara helt finansierade av frivilligbidrag, och sådana skolor skulle själva helt få välja sina elever. Ministern var tydlig med att han ville se fler katolska skolor, och fler katolska akademier.

Red. 2019-01-31

Källa: The Tablet