Broder Ulv: Trængselsaar

Av B. D. Assarsson

Recension av Broder Ulvs Trængselsaar. Gyldendalske Forlag.

En bok, som man hade lust att skriva mycket om. Här skall endast en synpunkt utförligare framhållas. Nutidsmänniskor tro gärna, att den katolska tron är något, som hör ihop med medeltiden. Särskilt här uppe i det kalla Norden, där man möter en modern kultur, som är så fri från katolska inslag, kan en dylik uppfattning ligga nära till hands. Också våra katoliker kunna lätt mer eller mindre medvetet smittas av densamma. Men har icke nutiden frambragt påvar som en Pius IX, en Leo XIII, en Pius X, helgon som den salige Vianney, kyrkoherden i Ars, martyrer i Kina och Bortre Indien, vilkas martyrhistorier på underbaraste sätt påminna oss om liknande berättelser från den romerska förföljelsetiden? Ha vi ej Lourdes och Limpias, underverk och utomordentliga händelser, som på intet sätt stå medeltidens mirakler efter? Sammalunda lever också den katolska askesen och mystiken kvar mitt i den moderna världen; på storstadens asfalt, i vilken de elektriska lamporna spegla sig om aftonen och där spårvagnar och automobiler oavbrutet rusa om varandra, kunna människor vandra, som leva ett lika rikt andligt liv som någonsin medeltidens munkar. Men detta glömma vi lätt i en omgivning där allt präglas av materialism och otro.

Därför är det betydelsefullt, att vi icke blott genom andaktsböcker och predikningar utan också genom berättelser och bilder ur det moderna livet påminnas om, att Guds kraft är verksam alltjämt liksom i gångna tider. Nutida livsskildringar, som beröra rent katolska problem, måste naturligtvis i främsta rummet intressera oss katoliker. Den moderna engelska litteraturen räknar åtskilliga dylika romaner, skrivna icke blott av katoliker som Robert Hugh Benson utan också av protestantiska författare av rang exempelvis Hall Caine och mrs Humphry Ward. I den nordiska litteraturen äro de mera sällsynta, ett intressant försök i genren var Lydia Wahlströms av engelska förebilder påverkade roman Daniel Malmbrink, som väckt rätt mycket uppseende och haft god åtgång på bokmarknaden.

Broder Ulfs Trængselsaar har tydligen en katolik till författare och lika tydligt Johannes Jörgensen till mönster. Vi få här följa en ung köpenhamnsstudents religiösa utveckling och sedliga kamp alltifrån barndomen. Han fördjupar sig i fransk litteratur, övergår till den katolska tron i Jesu Hjerte Kirken, söker leva ett gott katolskt liv i Köpenhamn men orkar ej i längden, far till Paris och lyckas ej heller där, lever som bonddräng i Umbrien, som novis hos benediktinerna i Cassino, lämnar klostret, förlovar sig, får sin förlovning uppslagen och sitter till slut i ett klosterlikt rum i Rom, lämnande läsaren i ovisshet, vad han härnäst skall råka ut för. Boken är rik på suggestiva naturskildringar och bilder ur det katolska livet i Köpenhamn, Paris och Italien. På flera ställen är övergången från sublim poesi till trivialt språk väl hastig och oförmedlad. Men åtskilliga av författarens reflektioner och inkast läser man med behållning, särskilt tagen på kornet är hans beskrivning av en järnvägsresa i Jylland en dyster vinterafton med inströdda betraktelser över det andliga främlingskap, som vi nordiska katoliker understundom tycka oss känna i vårt eget land.

Mindre lämpad för innehållet verkar bokens indelning med kapitelöverskrifterna Purgatio, Illuminatio och Unio, de gamla mystikernas beteckning för de olika stadierna på fullkomnandets svåra väg. Cand. phil. Henning Galster får visserligen gå genom skiftande erfarenheter och drager säkert också lärdom av dessa. Men knappast gör hans utvecklingsgång ett så imponerande intryck, att den kan sättas under så storståtliga rubriker.