Bruckners musik lodar djupet och pejlar höjderna

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Komplexiteten och den andliga kraften i Anton Bruckners (1824–1896) musikaliska verk har biskop Manfred Scheuer i Linz hedrat. I mottagandet av denne från Oberösterreich härstammande komponist är det påfallande hur han för somliga framstod som ”Guds musikant”, medan andra i honom visserligen såg en genial tonsättare, men som led av tvångsmässiga emotionella störningar. Bruckner hade utvecklats från en en mässkompositör, intimt förbunden med Mariakatedralen i Linz, till en komponist som öppnat sig mot ett transcendentalt tonspråk, säger biskop Scheuer inom ramen för en intervjuserie i KirchenZeitung i Linz inför det kommande Bruckneråret 2024. ”Hans musik utgjorde en motpol mot dåtidens positivism och materialism. Främlingskapet och emancipationen inom konsten och kulturen gentemot kyrkan var stor under 1800-talet”.

Biskop Scheuer kom redan som skolelev i beröring med Bruckner. Den för musikundervisningen ansvarige religionsläraren, domdekanen i Linz Johann Bergsmann, spelade en skiva med Bruckners Te Deum, och den som omusikalisk ansedde unge Scheuer blev djupt berörd. ”Vad som då berörde mig existentiellt var kontrasterna: djupa avgrunder, stilla jubel, ett utbrott, ett sökande och ett finnande, tvivel.”

Biskopen påminde om att Mariakatedralen i Linz hade spelat en särskild roll i Bruckners skapande: Vid grundstenläggningen hade den förutvarande stiftsorganisten i augustinklostret S:t Florian och sedermera från 1855 verksamme domorganisten Bruckner, komponerat ett verk till invigningen av votivkapellet i katedralen, mässan i e-moll. ”Hans kyrkliga bana var en förutsättning för hans karriär som tonsättare”, enligt Scheuer.

Musik kan uttrycka mer än argumentativa ord. ”När man i hans Te Deum hör passagen non confundar in aeternum (i evighet skall jag icke komma på skam) då uttrycker han en förhoppning”, sade Scheuer. Existentiella djup lodas och höjder pejlas. ”Musiken kan fånga denna dimension, och håller den öppen.”

Kyrkan bereder, enligt biskopen, just i Österrike rum för musiken. Den har stor betydelse för den enskildes livsglädje. Inskränkningarna under covid-19-pandemin visade ”hur mycket den angick människorna”. Beträffande musikens ställning i liturgin och det pastorala, anmärkte Scheuer, att man inte kan avfärda den som enbart ’bruksfärdig’ liturgisk musik. Liturgin behöver musiken. Den hör samman med bön och lovsång.

Med hänvisning till sin företrädare som biskop i Linz, Franz Josef Rudigier (1811–1884), som i egenskap av konstfrämjare givit Bruckner uppdrag att skriva andra verk sade Scheuer: ”Jag förbinder mitt ämbete med att befordra kulturskapande inom den kristna traditionen”. Den i detta avseende stora betydelse som Rudigier spelat hade han först senare noterat. Scheuer fann det ”fascinerande att Rudigier under sin tid, i en antiklerikal miljö lät bygga en ny katedral – en för vårt sätt att se förryckt idé”

Bruckners e-mollmässa är unik genom sin besättning: kör och en orkester med enbart blåsare. (övers. anm.)

Kathpress 2023-10-12

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Komplexiteten och den andliga kraften i Anton Bruckners (1824–1896) musikaliska verk har biskop Manfred Scheuer i Linz hedrat. I mottagandet av denne från Oberösterreich härstammande komponist är det påfallande hur han för somliga framstod som ”Guds musikant”, medan andra i honom visserligen såg en genial tonsättare, men som led av tvångsmässiga emotionella störningar. Bruckner hade utvecklats från en en mässkompositör, intimt förbunden med Mariakatedralen i Linz, till en komponist som öppnat sig mot ett transcendentalt tonspråk, säger biskop Scheuer inom ramen för en intervjuserie i KirchenZeitung i Linz inför det kommande Bruckneråret 2024. ”Hans musik utgjorde en motpol mot dåtidens positivism och materialism. Främlingskapet och emancipationen inom konsten och kulturen gentemot kyrkan var stor under 1800-talet”.

Biskop Scheuer kom redan som skolelev i beröring med Bruckner. Den för musikundervisningen ansvarige religionsläraren, domdekanen i Linz Johann Bergsmann, spelade en skiva med Bruckners Te Deum, och den som omusikalisk ansedde unge Scheuer blev djupt berörd. ”Vad som då berörde mig existentiellt var kontrasterna: djupa avgrunder, stilla jubel, ett utbrott, ett sökande och ett finnande, tvivel.”

Biskopen påminde om att Mariakatedralen i Linz hade spelat en särskild roll i Bruckners skapande: Vid grundstenläggningen hade den förutvarande stiftsorganisten i augustinklostret S:t Florian och sedermera från 1855 verksamme domorganisten Bruckner, komponerat ett verk till invigningen av votivkapellet i katedralen, mässan i e-moll. ”Hans kyrkliga bana var en förutsättning för hans karriär som tonsättare”, enligt Scheuer.

Musik kan uttrycka mer än argumentativa ord. ”När man i hans Te Deum hör passagen non confundar in aeternum (i evighet skall jag icke komma på skam) då uttrycker han en förhoppning”, sade Scheuer. Existentiella djup lodas och höjder pejlas. ”Musiken kan fånga denna dimension, och håller den öppen.”

Kyrkan bereder, enligt biskopen, just i Österrike rum för musiken. Den har stor betydelse för den enskildes livsglädje. Inskränkningarna under covid-19-pandemin visade ”hur mycket den angick människorna”. Beträffande musikens ställning i liturgin och det pastorala, anmärkte Scheuer, att man inte kan avfärda den som enbart ’bruksfärdig’ liturgisk musik. Liturgin behöver musiken. Den hör samman med bön och lovsång.

Med hänvisning till sin företrädare som biskop i Linz, Franz Josef Rudigier (1811–1884), som i egenskap av konstfrämjare givit Bruckner uppdrag att skriva andra verk sade Scheuer: ”Jag förbinder mitt ämbete med att befordra kulturskapande inom den kristna traditionen”. Den i detta avseende stora betydelse som Rudigier spelat hade han först senare noterat. Scheuer fann det ”fascinerande att Rudigier under sin tid, i en antiklerikal miljö lät bygga en ny katedral – en för vårt sätt att se förryckt idé”

Bruckners e-mollmässa är unik genom sin besättning: kör och en orkester med enbart blåsare. (övers. anm.)

Kathpress 2023-10-12

Detta är en nyhetstext.