Cisterciensmunk: ”Det sekulära samhället är en möjlighet för kyrkan”

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I en intervju med den schweiziska nyhetsportalen Kath.ch förklarar Cisterciensordens generalabbot Mauro Lepori att Europas sekulariserade samhällen innebär en möjlighet för kristen förkunnelse. Till skillnad från antikens samhälle, som var hedniskt men religiöst, har människor idag kvar den ”naturliga religiositet som varje människa bär på”.

Dagens människor är tvungna att fundera över vad det är som ger livet mening, vad som sker efter döden och de vill bli älskade. ”I vår förkunnelse som kristna innebär det att vi måste koncentrera oss på väsentligheterna”, förklarade abboten, ”det vill säga på Kristus som blivit människa, som älskar alla människor och som skänker evigt liv.”

På samma sätt måste kyrkan enligt Lepori fokusera på det som är hennes ”grundläggande dimension”: ”Att skapa gemenskaper som vilar på Kristus”. Det innebär ”att leva av Jesu närvaro och förkroppsliga hans blick, och låta hans närvaro uppenbara hur han älskar varje enskild människa.”

I detta hänseende har Nord- och Västeuropas kyrkor enligt Lepori mycket att lära. De kyrkliga gemenskaper som finns i Afrika, Asien och Sydamerika präglas enligt generalabboten av en tro som ”på vissa sätt är enklare och mer rätlinjig än den som finns i Europa.” Där lägger man större vikt vid relationer, samvaro, samarbete och möten med andra människor. Det är detta som öppnar vägen till Kristus, förklarade Lepori. ”Denna avgörande del av människans väsen har nästan helt gått förlorad i Västvärlden och man verkar heller inte märka att det är just detta som man längtar efter.”

Kathpress 2021-12-31

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I en intervju med den schweiziska nyhetsportalen Kath.ch förklarar Cisterciensordens generalabbot Mauro Lepori att Europas sekulariserade samhällen innebär en möjlighet för kristen förkunnelse. Till skillnad från antikens samhälle, som var hedniskt men religiöst, har människor idag kvar den ”naturliga religiositet som varje människa bär på”.

Dagens människor är tvungna att fundera över vad det är som ger livet mening, vad som sker efter döden och de vill bli älskade. ”I vår förkunnelse som kristna innebär det att vi måste koncentrera oss på väsentligheterna”, förklarade abboten, ”det vill säga på Kristus som blivit människa, som älskar alla människor och som skänker evigt liv.”

På samma sätt måste kyrkan enligt Lepori fokusera på det som är hennes ”grundläggande dimension”: ”Att skapa gemenskaper som vilar på Kristus”. Det innebär ”att leva av Jesu närvaro och förkroppsliga hans blick, och låta hans närvaro uppenbara hur han älskar varje enskild människa.”

I detta hänseende har Nord- och Västeuropas kyrkor enligt Lepori mycket att lära. De kyrkliga gemenskaper som finns i Afrika, Asien och Sydamerika präglas enligt generalabboten av en tro som ”på vissa sätt är enklare och mer rätlinjig än den som finns i Europa.” Där lägger man större vikt vid relationer, samvaro, samarbete och möten med andra människor. Det är detta som öppnar vägen till Kristus, förklarade Lepori. ”Denna avgörande del av människans väsen har nästan helt gått förlorad i Västvärlden och man verkar heller inte märka att det är just detta som man längtar efter.”

Kathpress 2021-12-31

Detta är en nyhetstext.