Stiftsfasen för saligförklaringsprocessen för den italienska politikern Alcide De Gasperi har avslutats. Vid det avslutandet sammanträdet i Lateranen på fredagen avgav kardinal Baldassare Reina omdömet att EU-fadern, som tidigare var parlamentsledamot i Wien, var en ”modell för dagens politik”. De Gasperi uppfattade ”politik som tjänst, inte som en väg att personliga fördelar”. Hans principer om rättvisa, det allmännas bästa och europeisk enighet är fortfarande aktuella, sade Reina som representant för påve Franciskus för Roms stift, enligt uppgifter från Vatican News.
De Gasperi (1882-1954) är en av dem som mest har präglat tjugonde århundradets politik. Han ledde efter andra världskriget Italien som premiärminister och bidrog avgörande till uppbyggande av demokratin och till europeisk integration. Kardinal lyfte fram De Gasperis roll som medlare: ”Han sökte inte konfrontation utan förståelse.” Under en tid av politisk polarisering kunde hans strävan efter ”konkreta lösningar i stället för tomma ord” vara en viktig inspiration.
Efter att ha studerat modern filologi vid universitetet i Wien ägnade sig den unge mannen från norra Italien åt journalistik och politik. Han arbetade för dagstidningen Il Trentino och engagerade sig för den italienska gemenskapen i Österrike-Ungern. År 1911 invaldes han i parlamentet i Wien , där han utmärkte sig genom sin kamp för Trentinos administrativa och kulturella autonomi.
Under Italiens fascistiska diktatur råkade De Gasperi ut för förföljelser. Efter att medellös har suttit i fängelse fick han från 1929 till krigsslutet en anställning i Vatikanbiblioteket. De Gasperi uppfattade sin tro som källa till politisk aktivitet. Som politiker ”utvecklade han en vision av stater som bygger på solidaritet, pluralism och social rättvisa”. Hans engagemang för en enad och fredlig framtid för Europa gjorde honom till en av fäderna till dagens EU. ”För honom var Europa inte något maktprojekt utan en förpliktelse till samarbete och fred”, sade kardinalen.
Även De Gasperis personliga integritet var ett tecken på hans helighet. Hans dotter Maria Romana har berättat att han ”levde sin trohet i tysthet, men mycket konsekvent”. Redan vid hans död var det många som framhöll honom som ett moraliskt föredöme. Rösten om hans helgonförklaring har höjts inte bara från kyrkliga kretsar utan även från enskilda medborgare.
I och med att stiftets granskning har avslutats går nu processen vidare till Vatikanen, där Dikasteriet för helgonförklaringar kommer att besluta om nästa steg.
Kathpress 2025-02-28
Detta är en nyhetstext.