Europeiska unionen har uttryckt oro över den ökande religiösa intoleransen i Europa. Inför ett uttalande av EU-kommissionen i ämnet hölls en plenardebatt i EU-parlamentet i Strasbourg på torsdagen den 10 oktober, där ledamöter från alla politiska grupper uttryckte oro över den senaste utvecklingen. Kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas, som snart kommer att lämna över ansvaret för kampen mot religiös intolerans till sin utsedde efterträdare Magnus Brunner, talade om en explosion av antisemitism och om det ökande antimuslimska hatet i Europa. Det är viktigt att vidta beslutsamma åtgärder mot detta, eftersom religiös tolerans är ”en del av vårt europeiska DNA” uttryckte den grekiske kristdemokraten Schinas.
”I Europa har judar börjat gömma sig igen. Det är oacceptabelt”, yttrade Schinas och hänvisade till en undersökning av det judiska samfundet, utförd av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Denna utveckling av antisemitism har intensifierats sedan Hamas attack den 7 oktober år 2023. Samtidigt har denna händelse också ytterligare underblåst en ”hatspiral” mot muslimer, som har nått ”oroande nivåer” i alla medlemsstater, ”online såväl som offline, i media och i politiska debatter” enligt vicepresident Schinas.
Utvecklingen står i uppenbar motsättning till europeisk lag, påpekade Schinas med hänvisning till religionsfriheten som skyddas i artikel 10 i EU-stadgan. EU måste sträva efter fred, samexistens, dialog och ömsesidig förståelse, ”inte för polarisering och toxicitet”, vilket EU-kommissionen redan har vidtagit ett antal åtgärder för sedan år 2008: i dialog med religiösa och icke-konfessionella organisationer samt genom rambeslut och handlingsplaner mot rasism och främlingsfientlighet, koden för att bekämpa hatpropaganda på nätet och lagen om digitala tjänster, som trädde i kraft i februari i år – dessa åtgärder beskrev Schinas som ett ”supervapen”.
Det är nödvändigt att stärka gemensamma åtgärder och dialog i framtiden för att stå upp för religions- och trosfriheten, underströk vicepresident Schinas. Detta gäller inte bara inom Europa utan även utanför EU, och därför utsåg kommissionen i slutet av år 2022 en särskild representant för detta arbetsområde, belgaren Franciskus Van Daele. Diskriminering och förföljelse av kristna bör också beaktas, eftersom Schinas också delar den oro som uttrycks inom denna religionsriktning. ”Jag vill påminna er om att kristendom handlar om tolerans och om att älska sin nästa, inte att hata honom”, sade vicepresidenten.
Kristendomsfientliga incidenter
Kristendomsfientliga incidenter var föremål för många plenartal, särskilt från kristdemokraterna, de konservativa och den högerpopulistiska parlamentsgruppen ”Patrioter för Europa”. Flera parlamentsledamöter fördömde scenen för öppningsceremonin av de olympiska spelen i Paris, som många ansåg hade förlöjligat den sista måltiden. Men den ökande vandalismen mot kyrkor och kyrkogårdar, som ledde till mordbränder på flera dussin gudstjänstlokaler i Frankrike bara under år 2023, avvisandet av kristna på universitet och arbetsplatser eller förnekandet av en kristen-judisk grund i Europa, är också en anledning till oro. Medierna rapporterar knappast om det.
Den ungerska Fidesz-representanten Annamaria Vicsek uppmanade EU-kommissionen att utse sin egen samordnare för skydd av kristna, medan Malika Sorel från franska Rassemblement National (högerextremt parti) uppfattar att Europa är på väg mot ett ”religionskrig”.
Det faktum att migrationsrörelserna sedan år 2016 och i synnerhet muslimer och vänstergrupper i flera inlägg från högerlägret varit orsaken till antisemitism och intolerans mot kristna ifrågasattes dock av ledamöter i riksdagsgrupperna för Socialdemokraterna, De Gröna och Liberalerna. Religiös intolerans måste också bekämpas i Europaparlamentet, sade den franske miljöpartisten Mounir Satouri, i likhet med hur den fransk-palestinska parlamentsledamoten Rima Hassan (vänsterpartist) talade om en ”instrumentalisering av islamofobi” av högerextrema politiker. Portugisen Ana Catarina Mendes (socialdemokrat) efterlyste mer interreligiös dialog för ”integration av dem som söker en fristad i Europa”.
Österrikaren Lukas Mandl [ÖVP; österrikiska folkpartiet] deltog också i debatten och krävde att tolerans i Europa även i fortsättningen måste förstås som att ”försvara andras frihet”. Detta måste exemplifieras för resten av världen genom ens egen praxis. ”Det är viktigt att vi närmar oss andra kulturer och religioner med respekt och i vetskap om att Europas identitet och även upplysningens grund vilar på judisk-kristna grundvalar.” EU får inte bortse från det faktum att tro och religion anses viktigare av den stora majoriteten människor utanför Europa än vad de gör i dag i Europa.
Blivande EU-kommissionär i dialog med kyrkor i framtiden
Inom EU-kommissionen kommer den avgående vice ordföranden Schinas inom kort att lämna över dagordningen i kampen mot antisemitism och islamofobi till Magnus Brunner (ÖVP), enligt uppdragsbrevet från EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen daterat den 17 september i år. Den utsedda EU-kommissionären kommer således att ansvara för att stödja medlemsstaterna i genomförandet av EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv. Samma sak gäller för att bekämpa hat mot muslimer för att förbättra säkerheten för muslimska samhällen. EU-kommissionens dialog med kyrkor och religiösa sammanslutningar och samfund samt med ideologiska samfund nämndes också som en uppgift för den blivande EU-kommissionären för inrikes frågor och migration.
Kathpress 2024-10-10
Detta är en nyhetstext.