EU:s dialog med religiösa och sekulära humanister

Den europeiske ombudsmannen, Nikiforos Diamandouros, kräver av EU-kommissionen klara riktlinjer för dialog med religiösa och icke-religiösa organisationer. På så sätt kan objektiva beslut säkerställas och risken för diskriminering av vissa grupper undvikas, sade ombudsmannen i fredags i Bryssel.

Anledningen till detta krav var att kommissionen inte velat ha ett seminarium med de europeiska sekulära humanisters förbund (EHV). Kommissionen motiverade sin vägran bland annat med nödvändigheten att respektera kyrkornas och de religiösa organisationernas särskilda ställning i medlemsstaterna.

Ombudsmannen sade att han erkände kommissionens breda utrymme för bedömning av hur dialogen med religiösa och icke-religiösa organisationer skall utformas. Det är ändå obegripligt att en diskussion med det europeiska humanistförbundet skulle kunna ställa kyrkornas särskilda ställning i fråga, men fallet ger kommissionen en god anledning att grundläggande förklara sitt tillvägagångssätt.

Lissabonfördraget reglerar i artikel 117 EU:s förhållande till kyrkor och religiösa samfund. Ordagrant heter det: ”Unionen respekterar den status som kyrkor och religiösa föreningar eller samfund har i medlemsstaterna efter deras rättsregler och motsätter sig inte den.” Samtidigt förpliktar sig EU till en öppen, transparent och regelbunden dialog både med kyrkorna och de religiösa samfunden och med världsåskådningsgrupper. I det sammanhanget organiserar kommissionen regelbundet dialogseminarier.

Till detta hänvisar det europeiska humanistförbundet, som i oktober 2011 besvärade sig över kommissionens vägran att ta emot ett förslag till ett dialogseminarium som skulle handla om det undantag för kyrkor som finns i EU:s regelverk; enligt förbundet gynnas religiösa organisationer av EU.

Kommissionen förklarade däremot, att det förslagna temat om andan i de EU-fördragsklausuler som säger att EU skall respektera kyrkors, religiösa föreningars, filosofiska och icke-religiösa organisationers särställning enligt nationell rätt, skall utgå. Vid dialogseminarier måste det också handla om bredare teman.

Kathpress 2013-02-01

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den europeiske ombudsmannen, Nikiforos Diamandouros, kräver av EU-kommissionen klara riktlinjer för dialog med religiösa och icke-religiösa organisationer. På så sätt kan objektiva beslut säkerställas och risken för diskriminering av vissa grupper undvikas, sade ombudsmannen i fredags i Bryssel.

Anledningen till detta krav var att kommissionen inte velat ha ett seminarium med de europeiska sekulära humanisters förbund (EHV). Kommissionen motiverade sin vägran bland annat med nödvändigheten att respektera kyrkornas och de religiösa organisationernas särskilda ställning i medlemsstaterna.

Ombudsmannen sade att han erkände kommissionens breda utrymme för bedömning av hur dialogen med religiösa och icke-religiösa organisationer skall utformas. Det är ändå obegripligt att en diskussion med det europeiska humanistförbundet skulle kunna ställa kyrkornas särskilda ställning i fråga, men fallet ger kommissionen en god anledning att grundläggande förklara sitt tillvägagångssätt.

Lissabonfördraget reglerar i artikel 117 EU:s förhållande till kyrkor och religiösa samfund. Ordagrant heter det: ”Unionen respekterar den status som kyrkor och religiösa föreningar eller samfund har i medlemsstaterna efter deras rättsregler och motsätter sig inte den.” Samtidigt förpliktar sig EU till en öppen, transparent och regelbunden dialog både med kyrkorna och de religiösa samfunden och med världsåskådningsgrupper. I det sammanhanget organiserar kommissionen regelbundet dialogseminarier.

Till detta hänvisar det europeiska humanistförbundet, som i oktober 2011 besvärade sig över kommissionens vägran att ta emot ett förslag till ett dialogseminarium som skulle handla om det undantag för kyrkor som finns i EU:s regelverk; enligt förbundet gynnas religiösa organisationer av EU.

Kommissionen förklarade däremot, att det förslagna temat om andan i de EU-fördragsklausuler som säger att EU skall respektera kyrkors, religiösa föreningars, filosofiska och icke-religiösa organisationers särställning enligt nationell rätt, skall utgå. Vid dialogseminarier måste det också handla om bredare teman.

Kathpress 2013-02-01