För broder Guy Consolmagno, som är jesuit från USA och chef för Vatikanens observatorium, innebär kontakten med rymden också en andlig dimension. ”Människorna har inte bara andlig hunger, utan också med tanke på sin själ. Vi lever inte av bröd allena. Den skönhet som vi finner i stjärnorna är inte bara något ytligt. Den tilltalar längtan i våra själar”, säger astronomen i en intervju i det senaste numret av Salzburgs kyrkoblad Rupertusblatt.
För Consolmagno utesluter inte studiet av universum och tron på Gud vartannat. ”Vi finner Gud i universum, i dess ordning och skönhet”, men ”jag finner Honom också inom mig, då Han får mig att se upp mot himlen och söka Honom”. Men han utesluter att vetenskapen en dag befinner sig i det läget att den kan bevisa Guds existens, eftersom ”det inte är dess uppgift. En Gud som kunde förklaras vetenskapligt skulle vara mindre än vetenskap – och därmed skulle det inte heller vara den Gud som vi tror på”, säger jesuiten.
Han finner det problematiskt att människor får ekonomiska möjligheter till tillgång till världsalltet: ”Det finns till dags dato inga bestämda lagar med avseende på världsalltet, som alla sidor kan acceptera. Alltså skjuter miljardärer upp satelliter i världsalltet, vilket försvårar för andra att dra vetenskapliga slutsatser utifrån betraktandet av himlen”, menar astronomen Consolmagno, som uppmanar oss till att inte vara så naiva att vi tror ”att vi undkommer alla våra problem bara vi kommer i väg från jorden”. Att det behövs lagar även i rymden blev nyligen relevant, då de första allvarliga olyckorna inträffade till följd av rymdskrot.
Det ständiga sökandet efter nytt är vad som konstituerar människan. Frågan om det finns andra intelligenta varelser i världsalltet vill Consolmagno inte uttala sig med bestämdhet om: ”Jag har inga fakta och ingen grund till att tro eller inte tro det. Men jag anser att det är mödan värt att söka efter sådana varelser. Kanske är vi verkligen unika i universum, och kanske inte.”
Och han tillade att de fysikaliska lagar som gäller på jorden även gäller på andra planeter. Man skulle dessutom kunna utgå från ”att även lagen om gott och ont gäller utanför jorden”. En existentiell beståndsdel i den mänskliga själen är den fria viljan. Den möjliggör en gudsrelation – och även att avvisa en sådan relation. – ”Det senare kallar vi synd.” – Och om alltså andra intelligenta varelser också skulle ha fri vilja och kan bryta en gudsrelation, ”så behöver de frälsning, liksom vi”.
Varje år i mitten av augusti kan man särskilt tydligt se det meteormolnet ”Perseidmolnet” på himlen över Österrike. Broder Consolmagno hyser en särskild begeistring för meteoriter: ”Jag älskar dem så mycket, eftersom de är en bit av världsalltet som man kan hålla i handen. De påminner om att universum är något verkligt.”
Att få arbeta i Vatikanens observatorium har gett en del fördelar: ”Det som vi har åstadkommit i Vatikanens observatorium under de senaste 20 åren är framför allt projekt på lång sikt”, säger Consolmagno. Det skulle inte vara möjligt någon annanstans, där man efter senast tre år måste kunna visa på resultat. Jesuitens slutsats är: ”De data och kunskaper som vi har fått fram har ofta visat sig vara mycket viktiga för andra vetenskaper och institutioner.”
Guy Consolmagno föddes år 1952 i Detroit i USA. Han studerade vid Massachusetts Institute of Technology och disputerade i planetologi vid University of Arizona. Efter olika uppdrag, bland annat vid USA:s fredskår i Kenya och läraruppdrag vid olika universitet, trädde han år 1989 in i Jesuitorden. År 2006 avlade han sina eviga löften. År 1993 kallades Consolmagno till Vatikanens observatorium, vars chef han är. För sina bidrag till forskningen inom astronomi har han fått flera utmärkelser.
Kathpress 2021-08-13
Detta är en nyhetstext.