Terrorgruppen IS tar på sig ansvaret för den dödliga attacken under söndagsmässan den 28 januari. Biskop Palinuro uttrycker att det råder ett klimat av rädsla bland troende som utsatts för fientligheter sedan Gazakriget bröt ut.
Den apostoliska vikarien i Istanbul, Maximilian Palinuro, har rapporterat om skräck och chock till följd av attacken mot en katolsk kyrka i Istanbul. De vittnesmål, videor och bekännelser som hittills samlats in pekar på ett religiöst motiv hos förövarna och en ”islamistisk terrorhandling” även om man fortfarande måste vänta på de exakta resultaten av utredningen, sade biskopen till AsiaNews på måndagen den 29 januari. Spänningar och rädsla sprider sig bland stadens katoliker, eftersom den här första attacken mot en kyrka i Turkiet också väcker ”frågor om framtiden för den kristna närvaron i landet” – frågor som man tidigare känt sig lugn inför.
På söndagen tog sig två beväpnade maskerade män in i den franciskanska kyrkan St. Maria Draperis under söndagsmässan och öppnade eld. Enligt ögonvittnen sköt de först i luften tills en man ställde sig upp för att protestera, varpå de sköt honom. Flera gudstjänstbesökare ska ha skadats, men regeringstjänstemän förnekade detta. Enligt medierapporter är offret en 52-årig hemlös turkisk medborgare.
Misstänkta gärningsmän identifierade
Enligt rapporter har de två gärningsmännen redan identifierats och gripits till följd av omfattande räder i IS-miljön, varvid 47 personer greps. De uppges komma från Tadzjikistan och Ryssland och står nära terrorgruppen Islamiska staten (IS), som redan tidigare utfört attacker på turkiskt territorium och tagit på sig ansvaret för dådet på nyhetskanalen Telegram, förövarna hade följt deras uppmaning att ”döda kristna och judar”. Ytterligare utredningar av Istanbuls riksåklagarämbete pågår.
Skådeplatsen för attacken var en kyrka i nyklassisk 1700-talsstil i Sarayer-distriktet, där det finns flera katolska kyrkor som är fritt tillgängliga och välbesökta på söndagar. Till skillnad från den största kyrkan i Turkiet, den armeniska apostoliska kyrkan, eller det traditionella ortodoxa ”Ekumeniska Patriarkatet i Konstantinopel” har den katolska kyrkan i Istanbul en tillströmning av turkar och det finns också konversioner.
Fientligheter till följd av kriget i Mellanöstern
Sammantaget har det sedan Hamas terrorattack i Israel i oktober förra året och Israels krig mot Gaza rått ett ”klimat av växande fientlighet mot väst i allmänhet och följaktligen mot kristendomen” uttryckte den apostoliska vikarien Palinuro. Å ena sidan för att terroristerna inte skulle kunna skilja mellan väst, Israel, kristendomen och den katolska kyrkan – ”paradoxalt nog, trots att kristna i Gaza, tillsammans med muslimer, är offer för attacker från israeliska trupper”. Biskopen nämnde ”islamofobi” i väst som en annan möjlig bakgrund. Koranbränningar i Västeuropa är bara marginella medianotiser där, men har en enorm resonans i islamiska länder, hetsar upp stämningar och skapar fientlighet.
Palinuro beskrev påven Franciskus ord som ”uppmuntrande och tröstande” för de troende på plats, när han uttryckte sin solidaritet med de kristna i Turkiet under sin Angelusbön på Petersplatsen i Rom på söndagen, bara några timmar efter attacken. Det kommer att vara möjligt att diskutera detta i detalj med påven nästa vecka, i samband med ad limina-besök hos påven i Rom där de katolska kyrkoledarna i Turkiet planerar att delta (ad-limina besök hos påven sker vart femte år).
Krav på bättre skydd för kristna
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan uttryckte sina kondoleanser till den ansvariga församlingsprästen i St. Maria Draperis i ett telefonsamtal på söndagen och försäkrade att ”alla nödvändiga åtgärder” skulle vidtas för att straffa förövarna.
Kritik mot de turkiska myndigheterna i samband med attacken framfördes dock av Paolo Bizzeti som är den apostolisk vikarie för Anatolien, i sydöstra Turkiet. Han undrade varför ”vi inte varnades för möjliga attacker i tid”. I början av året meddelade regeringen att den redan hade gripit 25 terrorister som ett resultat av planerade attacker mot kyrkor och synagogor. Om det hade funnits en lämplig varning skulle säkerhetsåtgärderna för söndagsmässorna kunna ha förstärkts, uttryckte biskop Bizzeti, som uppmanade till ”snabbt klargörande” och bättre skydd för kristna.
Kathpress 2024-01-29
Detta är en nyhetstext.