I sin första gudstjänst som påve beklagade sig Leo XIV över de ”dramatiska tillhörande symtomen” som följer av brist på tro, och uppmanade till att vittna om tron även i svåra miljöer. Livets mening går förlorad, barmhärtigheten blir bortglömd och människovärdet ”skadas på det mest dramatiska sätt”, sade kyrkans nyvalde ledare. Han talade i en predikan inför kardinalskollegiet på fredagen inom ramen för en gudstjänst i Sixtinska kapellet. Vidare nämnde han ”familjens kris och många andra sår som vårt samhälle lider av, och inte i så liten utsträckning”.
Robert Francis Prevost (69 år) valdes på torsdagen till överhuvud för 1,4 miljarder katoliker. Den tidigare, mångåriga, ledaren för Augustinerorden är den första USA-födda innehavaren av påveämbetet. Han har även peruanskt medborgarskap eftersom han under nio år var biskop i Peru. I likhet med sin föregångare Franciskus, som år 2023 utnämnde honom till chef för Vatikanens myndighet för biskopsutnämningar, bar den nya påven enkla svarta skor under gudstjänsten i Sixtinska kapellet. Läsningarna var på engelska och spanska, och förbönerna på italienska.
Först några ord på engelska
I början av sin predikan, under vilken den nya påven flitigt citerade ur Nya testamentet och två gånger även ur texter från Andra Vatikankonciliet (1962–1965) talade Leo XIV för första gången sedan han valdes spontant några ord på engelska och påminde kardinalerna om Guds underverk och nåd. ”Ni har kallat mig att bära detta kors och välsignas med detta uppdrag”, sade påven som vet att han kan lita på var och en av kardinalerna.
Vidare berörde Leo XIV den utmanande situationen för kristna över hela världen. ”I dag uppfattas den kristna tron inte så sällan som något absurd, som något för svaga och mindre intelligenta människor: ofta föredrar man i stället säkerhet genom teknologi, pengar, framgång, makt och nöjen”, säger påven.
Jesus som övermänniska
Troende blir ibland ”bespottade, bekämpade, föraktade eller i bästa fall tolererade eller bemötta med medlidande”, medan Jesus ses som någon ”karismatisk ledare eller övermänniska”, inte bara av icke-troende utan även av många döpta som då hamnar i ett tillstånd av ”faktiskt ateism”. Men var och en är kallad, som påven Franciskus så ofta undervisade, kallad till att vittna om den glädjefyllda tron på Kristus, bekräftade Leo XIV. Detta gäller även för hela kyrkan.
Enligt påven är det alltmera nödvändigt eftersom bristen på tro ofta har dramatiska tillhörande symtom, som han sade: ”att till exempel livet förlorar sin mening, att man glömmer barmhärtighet, familjens kris och många andra sår som vårt samhälle lider av, och inte i så liten utsträckning”.
Göra sig själv liten i ämbetet
Själv skulle han som påve och kyrkans trogna förvaltare alltmera göra kyrkan till en stad på berget, ”till en räddande ark som styr genom historien vågor, mot en fyr som lyser upp världens natt”, sade Leo XIV. Detta åstadkoms mindre genom en storartad struktur eller praktfulla byggnader, utan genom heligheten hos medlemmarna, Guds folk.
Därvid vill han själv göra sig liten, för att ställa Kristus i förgrunden, menar Leo XIV. Var och en som utövar någon ledningsfunktion i kyrkan skall lägga sig vinn om ”att försvinna, så att Kristus blir kvar, att göra sig liten så att Han blir erkänd och förhärligad, att helt och hållet verka för att ingen går miste om möjligheten att erkänna och att älska Honom”.
Som Petri efterföljare är han kallad att för hela kyrkan vara ett föredöme i kärlek, säger Leo XIV i detta sammanhang. Enligt vad Vatikanens nyhetsportal Vatican News själv uppger gjorde han med detta en berömd formulering av den heliga Ignatius av Antiokia till sin egen, nämligen att den romerska kyrkan skall vara ”förebild i kärleken” – en tolkning av Petrustjänsten som idag framstår som ekumeniskt sett kunna accepteras i vida kretsar, och som även Franciskus hänvisade till redan i sitt första anförande efter att ha valts år 2013.
Kathpress 2025-09-05
Detta är en nyhetstext.