Från när och fjärran inströmma fortfarande budskap till Credos torn, som avlägga ett vältaligt vittnesbörd om Kyrkans liv och utveckling.
Den helige Efrem Syriern († 373) har genom ett högtidligt dekret förklarats för Doctor Ecclesiæ(kyrkolärare). Lika stor som teolog och skald kallades denne fornkyrkans frejdade son syriernas profet, den Helige Andes harpa. I sina skrifter försvarade han både läran om Petri primat och om Marie obefläckade avlelse.
Det lettiska kabinettet har antagit förslaget till ett konkordat mellan Lettland och den Heliga Stolen. Också den nya republiken Georgien har öppnat diplomatiska förbindelser med Vatikanen.
Doktor Thomas Nörber, ärkebiskop av Freiburg, har i dagarna avlidit. Sedan den 29 september 1898 har han förvaltat sitt vidsträckta stift, som omfattar hela Baden och räknar 1,337,000 katoliker. Strax före sin död fick han se sin käraste önskan som stiftschef förverkligad. De religiösa ordnarna fingo nämligen genom revolutionen 1918 fullständig rörelsefrihet också i hans biskopdöme.
Till ärkebiskop av Aix i Provençe har påven utnämnt Mgr. Marie Louis Maurice Rivière, biskop av Perigueux.
Premonstratenserorden, som år 1120 stiftades av den helige Norbert, har nyligen firat sitt 800-årsjubileum i Antwerpen under presidium av Mgr. Heylen, biskop av Namur. Också Nordens katoliker ha stor anledning att sända en lyckönskan. Under medeltiden verkade de vitklädda premonstratenserna både i Skåne och på Jylland. Deras ståtliga klosterbyggnad i Börglum står ännu kvar i Aalborgtrakten. Men också i Lund, Tommerup och Övith (nu Övedskloster) grundade de centra för sin apostoliska verksamhet. Det allra bästa är emellertid, att de efter en lång bortvaro på sista tiden återkommit till Skandinavien. År 1904 slogo sig sålunda två belgiska premonstratenserfäder ned i Vejle, och sedan ha de även övertagit de katolska församlingarna både i Nestved och i Esbjerg. Den gamla kraften och ivern tycks ej ha försvagats trots de 800 åren!
Hela den katolska världen följer med största spänning Polens kamp för sin och Europas frihet. Påven har till det polska sändebudet vid Vatikanen uttalat sig om den fruktansvärt allvarliga situationen. Därvid framhöll också Hans Helighet, att han dagligen sänder brinnande böner om hjälp och seger för de polska vapnen till himlen. Jesuitgeneralen har förordnat, att särskilda mässor av hans ordenspräster skola hållas för det kämpande polska folket. Ärkebiskopen av Gnesen-Posen, Kardinal Dalbor, har i ett herdebrev uppmanat alla troende att förena sig i innerliga böner för fäderneslandet. Samtliga polska biskopar ha nu företagit en högtidlig invigning av sitt hotade land till Jesu heliga hjärta. I en skrivelse till alla övriga biskopar i världen framhålla de, att Polens svåra kamp för närvarande ingalunda är riktad blott mot ryska nationen utan mot förstörarna av hela den kristna kulturen. Systrarna av ”Marie besök hos Elisabeth” i Warschau ha till den polska armébiskopen sänt en fana med Jesu hjärtas bild från år 1863. De förklara sig övertygade, att de fanor, som under det stora världskriget pryddes med Jesu hjärtas bild, i hög grad verkade upplivande på de franska soldaterna och påminna om Marskalk Fochs vackra ord: ”Jag har segrat, emedan hela Frankrike bett för mig,”
I skilda länder har på sista tiden intresset för den katolska pressen tagit sig vältaliga uttryck.
Så har biskopen av Arras i Frankrike anbefallt avhållandet av stora möten för den goda pressen i sitt biskopsdöme. Särskilt har han påpekat prästerskapets plikt som apostel för ”la bonne presse”.
Biskop Tissier av Châlons yttrade vid invigningen av ett minneskapell över det första slaget vid Marne: ”Pressen är så gott som allsmäktig. Utan henne kan man under nuvarande förhållanden så gott som ingenting uträtta. Detta ha våra motståndare förstått. För närvarande behärska de en stor del av pressen. Vi katoliker måste skynda oss, så att vi inte komma för sent”.
Kardinal Dubois, ärkebiskop av Rouen i Normandie, har inlett en aktion för de katolska tidningarna och tidskrifterna i sitt biskopsdöme. För att befordra deras spridande har han förordnat, att kommittéer skola bildas i varje församling.
Biskop Rössler av Sankt Pölten i Österrike har nyligen sagt: ”Det är vår plikt att kämpa mot den dåliga pressen”.
Den italienska katolske propagandisten Araigo Pozzi har föreslagit bildandet av en särskild skola för unga katolska journalister, i vilken föreläsningar i praktisk journalistik skulle hållas. Även tekniken, t. ex. den till synes så mekaniska korrekturläsningen, har en ofantlig betydelse.
Nordamerikas katoliker få nu en daglig tidning: ”Catholic Tribune”, varöver det italienska systerorganet ”Osservatore Romano” uttryckt sin stora glädje.
Sydafrikanska katoliker ha utsänt ett upprop till sina trosfränder i alla länder: ”När skolen I äntligen ena Eder för att med hjälp av den goda pressen återerövra Kristi egendom: mänskligheten till hennes rättmätige Herre”.
Kinas vidsträckta rike ägde redan i slutet av 1500-talet en blomstrande katolsk mission. Den store aposteln Frans Xavier dog ju som bekant på en ö strax utanför Kina på en missionsresa till det väldiga hedniska landet. Den protestantiska missionen började först på 1830-talet. I Kina ha flera förföljelser rasat, och många ha vunnit martyrernas krona. Särskilt voro de kristnas lidanden stora under det s. k. boxarupproret år 1900. Därifrån minnas vi biskop Hammers fruktansvärda martyrium. Familjer finnas, som varit katolska i många generationer, alltifrån 1600-talet. På den sista tiden har den katolska Kyrkan i Kina tillväxt betydligt. Från 1914 till 1919 ha visserligen på grund av kriget biskoparnas antal sjunkit från 53 till 52 och de europeiska prästernas från 1,457 till 1,372, men de inhemska prästernas antal har stigit från 754 till 936 och katolikernas från 1,615,107 till 1,954,693.
Kina är ett av de mest förhoppningsfulla länderna för den katolska missionen. Nyss har det katolska Kina mottagit besök av en apostolisk visitator, biskop Joh. Bapt. Maria de Guébriant, som därefter avrest till Rom för att avlägga rapport.
Ett stort möte för slovenska katoliker har avhållits i Maribor. 80,000 personer deltogo, och entusiasmen var stor.
De katolska föräldraorganisationerna i Rhenlandet och Westfalen, som hotat att ej sända sina barn i skolan, om ej regeringen avskedade en ateistisk lärare i den lilla staden Herne, ha nu vunnit en fullständig seger. Ty regeringen har anträtt återtåget och lovat att genast avlägsna de otrogna lärarna från de katolska skolorna. Därefter ha de katolska barnen åter börjat sitt skolarbete.
I Köln har hållits en stor kongress av katolska studenter. Ärkebiskop Schulte och den nye biskopen av Osnabrück jämte stadens borgerliga myndigheter deltogo i det högtidliga öppnandet. Abboten Alfons Herwegen från Maria Laach höll föredrag om vården av det inre religiösa livet hos de katolska studenterna. Professor Martin Spahn talade med hänförelse om de stora andliga skapelser som den tidiga medeltiden frambragt. Ärkebiskop Schulte uttalade i sitt avslutningstal sin stora glädje över det lyckliga förloppet av detta första katolska studentmöte i Köln och uppmanade de katolska studentföreningarna, att efter bästa förmåga arbeta för helandet av de sår som kriget och den därefter följande nöden slagit.
I Caen i Normandie hölls i början av augusti en ”social vecka”. Många deltagare hade infunnit sig, bl. a. medlemmar av franska parlamentet. Från Belgien, Holland, Schweiz, England och Irland hade också ombud kommit. Kongressen behandlade med stort intresse produktionens problem. Ärkebiskopen av Paris, kardinal Amette, och biskop Lemonnier hedrade mötet med sin närvaro. Vid det högtidliga öppnandet upplästes ett brev från påven till ordföranden. Den berömde predikanten Père Gillet, tillhörande dominikanerorden, talade om produktionens sedliga krav enligt den hel. Thomas ab Aquinos lära.
Italiens katolska studentförbund skall den 4–7 september hålla sin årskongress i Trient. Därunder skall frågan om förhållandet mellan student- och arbetarrörelsen särskilt ingående behandlas.
Byggnaderna för det nya katolska universitetet i Aera i Illinois i Förenta Staterna ha nu påbörjats. Redan ha kontrakt uppgjorts för en summa av tio millioner francs.
Ärkebiskopen av Paris, Kardinal Amette, har plötsligen avlidit. Dödsorsaken var hjärtförlamning. Den bortgångne var född i Douville år 1850, blev ärkebiskop år 1908 och utnämndes till kardinal tre år därefter.
Det har en tid gått rykten om, att främmande munkar skulle komma och slå sig ner i Kristiania. Kyrkoherde O. Offerdahl har för en tidningsman bekräftat denna uppseendeväckande nyhet. Det lär vara dominikanerna, som under medeltiden ivrigt verkade i Norge, som nu efter 400 års paus ämna fortsätta sin apostoliska verksamhet i detta land. En pater av svartbrödernas ärevördiga orden lär redan ha kommit fram till verksamhetsfältet.