Vatikanen meddelar att på torsdag kommer ett nytt påvligt lärodokument att offentliggöras. Encyklikan med titeln Dilexit nos (Han har älskat oss) kommer då nämligen att presenteras i Vatikanen på torsdag under dagen. Undertiteln lyder: ”Encyklika om Jesu heliga hjärtas mänskliga och gudomliga kärlek.” Dokumentet kommer att presenteras av den italienska teologen och ärkebiskopen Bruno Forte samt ordenssystern Antonella Fraccaro [även hon teolog].
Under sin drygt elvaåriga ämbetstid har påven Franciskus hittills utkommit med tre encyklikor. Den första, Lumen fidei, från 2013 hade han dock skrivit tillsammans med sin föregångare Benedictus XVI. Encyklikan Laudato si’ behandlar framför allt de kristnas ansvar för den globala miljö- och klimatkrisen. Påve Franciskus’ hittills senaste encyklika kom 2020 efter att coronapandemin hade brutit ut och uppmanade under titeln Fratelli tutti till fred och solidaritet mellan alla folk och religioner.
En encyklika är en påvlig läroskrivelse. Den riktar sig till den katolska världskyrkan, någon gång även till ”alla människor av god vilja”, alltså även icke-katoliker. Encyklikor gör anspråk på hög grad av läromässig dignitet. I den katolska kyrkan ses de som uttryck för påvens högsta läroämbete, men de är dock inte några ofelbara läromässiga avgöranden i dogmatisk mening.
I encyklikor tar påven huvudsakligen ställning i teologiska, moraliska eller sociala frågor. Inledningsorden, vanligen på latin, fungerar som textens titel. Begreppet encyklika har grekiskt ursprung och betyder ”rundskrivelse”.
Antalet påvliga rundskrivelser uppgår sedan mitten av 1700-talet till flera hundra. Traditionen med encyklikor grundlades av Benedictus XIV (1740–1758), som strax efter att ha tillträtt sitt ämbete utkom med skriften Ubi primum om hur biskopar ska utöva sitt ämbete.
Kathpress 2024-10-21
Detta är en nyhetstext.