Giljotinerade karmelitsystrar helgonförklarade

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven Franciskus har upphöjt den franska nunna Theresia av den helige Augustinus och femton av hennes ordenssystrar till helgonstatus i den katolska kyrkan. Som Vatikanen meddelade på onsdagen, bekräftade påven Franciskus därmed beslutet för kongregationen för helgonförklaringar. Det hittills framförallt regionala hedrandet av karmelitsystrarna upphöjs därmed till hela världskyrkan.

De sexton kvinnorna är kända som martyrerna från Compiègne. De levde vid tiden för den franska revolutionen i karmelitklostret i orten med detta namn, och under den antiklerikala vågen i september 1792 tvingades de att lämna sitt kloster. De tog då sin tillflykt till olika platser och måste klä sig i civila kläder eftersom de nya myndigheterna hade förbjudit ordensdräkter. I denna situation föreslog priorinnan moder Theresia av den helige Augustinus sina ordenssystrar att de skulle offra sina liv för Frankrikes räddning och utföra en ”akt av självutgivelse”. Denna bön kompletterades sedan av en intention för undvikande av dödsstraff genom giljotin och för frigivande av fängslade personer.

I och med att terrorn trädde i kraft kom karmelitsystrarna i skottgluggen för revolutionärerna. Efter att deras boningar hade genomsökts den 21 juni 1794 greps de, eftersom de anklagades för att fortsätta sitt ordensliv och för att sympatisera med monarkin. Den 12 juli flyttades de till fängelset La Conciergerie där de kunde återuppta sig kommunitetsliv och gemensamt fira skapularfesten. Dagen efter detta avrättades de med giljotin i Paris på vad som nu är Place de la Nation. Innan dess skall de gemensamt ha förnyat sina ordenslöften och ha förrättat bön. Påven Pius X saligförklarade kvinnorna år 1906.

De sexton ordenskvinnornas öde har flera gånger skildrats litterärt och på film. Det inspirerade Gertrud von Le Fort till hennes novell Die Letzte am Schafott (1931). På denna novell byggde Georges Bernanos manuskript till filmen Le Dialogue des Carmélites (”Karmeliterna”) som också blev en teaterpjäs. Francis Poulenc skrev 1957 operan Dialogues des Carmélites (”Karmelitsystrarna”).

Kathpress 2024-12-18

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Påven Franciskus har upphöjt den franska nunna Theresia av den helige Augustinus och femton av hennes ordenssystrar till helgonstatus i den katolska kyrkan. Som Vatikanen meddelade på onsdagen, bekräftade påven Franciskus därmed beslutet för kongregationen för helgonförklaringar. Det hittills framförallt regionala hedrandet av karmelitsystrarna upphöjs därmed till hela världskyrkan.

De sexton kvinnorna är kända som martyrerna från Compiègne. De levde vid tiden för den franska revolutionen i karmelitklostret i orten med detta namn, och under den antiklerikala vågen i september 1792 tvingades de att lämna sitt kloster. De tog då sin tillflykt till olika platser och måste klä sig i civila kläder eftersom de nya myndigheterna hade förbjudit ordensdräkter. I denna situation föreslog priorinnan moder Theresia av den helige Augustinus sina ordenssystrar att de skulle offra sina liv för Frankrikes räddning och utföra en ”akt av självutgivelse”. Denna bön kompletterades sedan av en intention för undvikande av dödsstraff genom giljotin och för frigivande av fängslade personer.

I och med att terrorn trädde i kraft kom karmelitsystrarna i skottgluggen för revolutionärerna. Efter att deras boningar hade genomsökts den 21 juni 1794 greps de, eftersom de anklagades för att fortsätta sitt ordensliv och för att sympatisera med monarkin. Den 12 juli flyttades de till fängelset La Conciergerie där de kunde återuppta sig kommunitetsliv och gemensamt fira skapularfesten. Dagen efter detta avrättades de med giljotin i Paris på vad som nu är Place de la Nation. Innan dess skall de gemensamt ha förnyat sina ordenslöften och ha förrättat bön. Påven Pius X saligförklarade kvinnorna år 1906.

De sexton ordenskvinnornas öde har flera gånger skildrats litterärt och på film. Det inspirerade Gertrud von Le Fort till hennes novell Die Letzte am Schafott (1931). På denna novell byggde Georges Bernanos manuskript till filmen Le Dialogue des Carmélites (”Karmeliterna”) som också blev en teaterpjäs. Francis Poulenc skrev 1957 operan Dialogues des Carmélites (”Karmelitsystrarna”).

Kathpress 2024-12-18

Detta är en nyhetstext.