För mer än ett halvt sekel sedan skrev Gustavo Gutiérrez boken ”Befrielseteologi”. Över världen ledde detta till uppmärksamhet. Nu är den berömde peruanske ”småfolksprästen” och medgrundaren av befrielseteologin död. Han dog på tisdagen i en ålder av 96 år, vilket dominikanerna i Peru på onsdagen meddelade på Facebook.
Hans bok Teología de la liberación representerar slutet för den kyrkliga enkelriktade trafiken mellan Europa och resten av den kristet präglade världen. För första gången utvecklades ett utbyte: ömsesidig utvecklingshjälp uppstod – eftersom självständig praxis och teologi uppstod på plats.
I centrum står ”på de fattigas sida”. Nytt därvid var att den kristna tron med rötter här och nu orienterar sig i riktning mot de fattiga, offren för systemet – oavsett om detta system är höger- eller vänsterdiktatoriskt eller oligarkiskt. I förgrunden står inte en abstrakt läro- och idébyggnad utan den enkla människans ansträngningar på lokalplanet att tolka sitt liv i evangeliets ljus.
Teologi ”ur kyrkans hjärta”
Gutiérrez personliga livsväg efter skolan började i Europa. I Lyon, Louvain, Rom och Paris studerade han medicin, konst, filosofi, psykologi – och sedan även teologi, eftersom önskan bli präst mognade fram efter hand. Dominikan var han bara sedan 1999. Inträdet i orden hade att göra med de problem som vållades honom av den tidigare ärkebiskopen av Lima, den ärkekonservative kardinal Juan Luis Cipriani Thorne i Opus Dei. För Guitérrez var det självklart: hellre beskydd genom en orden än att ytterligare utlämnas till Cipriani.
Trots flera gästprofessurer och ungefär två dussin hedersdoktorat över hela världen, bland annat vid universiteten i Tübingen och Freiburg, återvände Gutiérrez ständigt till sin hemstad Lima, där han levde i fattigkvarteren, vilket motsvarade hans enkla livsstil och där han kände sig hemma. Hans vetenskapliga arbete hängde ihop med närheten till det basala. Han var tillsammans med människorna i slummen lika gärna som han forskade. För honom kom teologin ”ur kyrkans hjärta”, men den måste också alltid vara ett ”svar på den samhälleliga verkligheten”.
”Hur säger man till de fattiga ’Gud älskar er’?”
Gutiérrez’ teologisk-vetenskapliga utgångspunkt var de fattigas och marginaliserades situation och även hur kyrklig praxis ”reflekterar utifrån realiteter och evangelium”. Till detta hörde den ökade fattigdomen bland stora delar av Latinamerikas befolkning. Gutiérrez sysselsatte sig tidigt med problemet: ”Hur säger man till de fattiga ’Gud älskar er’? Detta är för världen i dag den mest betydelsefulla frågan Det är omöjligt att besvara den. Men till svaret hör att leva tillsammans med de fattiga, att bli en av dem.”
Gutiérrez kunde även tillstå sina egna fel. Knappt 20 år efter att Befrielseteologi hade kommit ut, ett verk som i konservativa kretsar misstänktes för marxism, hade han storheten att ge ut en ny, delvis ”reviderad och korrigerad” version av detta stycke teologisk världslitteratur. Troskongregationen i Rom bearbetade länge men slutligen resultatlöst, hans verk. Inte minst eftersom den tidigare prefekten för Troskongregationen, den tyske kardinalen Gerhard Ludwig Müller, i grunden högt skattade Gutiérrez arbete och backade upp det i Rom.
Gravsättning i kloster
Vad verkningshistorien angår var den frispråkige kortvuxne mannen med ett karaktäristiskt ofta leende ansikte en storhet. Mycket som under de senaste decennierna har tänkts eller lärts ut inom teologi har sina rötter i hans systematiska tänkande. I den tyskspråkiga världen förknippades Gutiérrez till exempel med Johann Baptist Metz (Münster) politiska teologi och med hoppets teologi hos Jürgen Moltmann (Tübingen).
Sitt verk för historien har han redan skrivit. Men slutligen var det vännerna i basgruppen i Lima som i vardagen vårdade sig om och följde honom. Dominikanerna meddelade på Facebook att teologens begravning äger rum i kapitelsalen i deras kloster Santo Domingo i Lima.
Kathpress 2024-10-23
Detta är en nyhetstext.