Ungefär klockan 15.40 börjar klockorna i Libanon att ringa. ”Påven har landat” ropar en ung man som med sin familj, alla muslimer sitter på ett kafé i Beirut. Och han viftar triumferande med sin mobiltelefon.
Leo XIV:s besök i Libanon får ut inte bar de kristna på gatorna. Även muslimer ser det som en stor heder att överhuvudet för 1,4 miljard katoliker hälsar på dem fram till tisdag. Vid hans ankomst på söndagen ringde klockorna i hela landet under tio minuter, och kristna sånger hördes i högtalare vid gatorna, och Leo XIV hälsades på flygplatsen av landets tre viktigaste män: den kristna presidenten Joseph Aoun, parlamentets talman den shiitiska muslimen Nabih Berri och regeringschefen – den sunnitiska Nawaf Salam.
Regeringen tillträdde efter en mödosam process i februari. Författningen föreskriver en fördelning av olika ämbeten mellan olika religioner. För att stödja den svåra uppgiften i ett hårt prövat land valde Leo XIV Libanon som mål för sin första utlandsresa som påve.
På Beiruts flygplats väntar även den maronitiska patriarken kardinal Béchara Boutros Raï som förkroppsligar landets största kristna grupp. Två barn i folkdräkter räcker fram blommor till påven, en kanonsalut om 21 skott avfyras till hans ära. Hymner från Vatikanen och Libanon ljuder. Flaggor hissas. […]
Libaneserna är ”ett folk som inte går under utan alltid finner mod att resa sig på nytt inför prövningar”, betonar påven på engelska i sitt anförande vid hälsningsceremonin i presidentpalatset. Innan dess hälsade värden Aoun på arabiska ”med stor stolthet och stor ödmjukhet” sin gäst som ”ett budskap om fred i fredens land”.
Kathpress 2025-11-30
Detta är en nyhetstext.