Kardinal Jean-Claude Hollerich har förtydligat tanken bakom den världssynod som påven Franciskus har sammankallat till i oktober, samt hur synoden ska gå till. Man kan inte alls jämföra med synoder i evangeliska eller ortodoxa kyrkor, förklarar Luxemburgs ärkebiskop som samordnar utformningen av denna stora katolska händelse, I en intervju i två delar i jesuiternas tidskrift America i torsdags och i fredags medger han ”att det fortfarande återstår för oss att finna en typiskt katolsk synodalitet”.
Han vill inte nedvärdera andra kristna riktningars synodalitet, men måste visa på skillnaderna gentemot den katolska formen. ”Den måste innefatta biskopskollegiet och den måste innefatta Petrus primat i den katolska traditionen. Och den bygger på en urskiljningsprocess”, säger den 64-årige Hollerich. En grundläggande angelägenhet för påven Franciskus är den ”andliga urskiljningen”. Det innebär en avvägning mellan regler, personliga förutsättningar och förhållanden samt trosförmedlingen, för att avgöra vad som är Guds vilja i en viss konkret situation.
”Det blir alltså helt annorlunda än i den tyska lutherska kyrkan, där många till och med omtalar sin synod som ’kyrkans riksdag’. Och det är just vad den katolska synoden inte är”, förklarar Hollerich i intervjun som genomfördes i Rom.
360 deltagare, för första gången har kvinnor rösträtt
I oktober kommer ungefär 360 biskopar, präster, ordensmedlemmar och lekfolk från hela världen att finnas i Vatikanen för att under fyra veckor debattera om katolska kyrkans framtid i en tid av kriser i kyrka och samhälle. Det är första gången i den katolska kyrkans historia som kvinnor har rösträtt vid en biskopssynod. Hittills har deltagarna vid dessa rådslag som påvarna regelbundet har sammankallat uteslutande varit män, framför allt biskopar och några ledande representanter för manliga ordnar
Hollerich uttalar sig om att omröstningar kan tillmätas för stor betydelse. ”Jag vet inte om omröstningar kommer att vara så viktiga, i alla fall inte i synoden i oktober i år”, säger kardinalen. I gruppsamtal kommer det att vara mycket överläggningar. ”Vi får inte glömma att en synod samlas vid två olika sessioner. Kanske är det alltså inte nödvändigt att rösta om något vid denna första session. Men vi får se, för vi är öppna för alla eventualiteter.”
Påven Franciskus hade beslutat att synoden skulle hållas i Rom i två olika etapper, i oktober 2023 och oktober 2024. Även om nu även åtskilliga personer som inte är biskopar deltar, så handlar det ändå kyrkorättsligt om en biskopssynod, som kommer att lägga fram för påven rekommendationer som han ska besluta om. Resultaten ska dokumenteras av Franciskus i en så kallad postsynodal skrivelse.
Påven har sista ordet
Om kyrkans överhuvud kommer att hålla sig till deltagarnas rekommendationer är dock ovisst. Vid tidigare biskopsmöten i Rom var detta inte alltid fallet – till exempel vid Amazonassynoden år 2019. Trots att två tredjedelar hade röstat för att gifta män, under vissa betingelser, skulle få tillträde till prästämbetet, kom detta resultat ändå inte med i det påvliga tillkännagivande som följde på mötet.
Kardinal Hollerich säger att det vid synodalitet inte handlar om ”majoritetsavgöranden” eller ”enhällighet”. Fastmer vill påven att mötet ska blir övertygat om något. Därvid betonar Luxemburgs ärkebiskop öppenheten under den stundande processen. Till exempel får deltagarna bistånd i form av moderatorer, ”man jag kan inte förutsäga hur varje grupp kommer att reagera, för deltagarna har sin frihet”.
Det har inte lagts fram något speciellt tillvägagångssätt som de deltagande kvinnorna och männen måste följa, för att komma fram till vissa slutsatser. ”Nej! Det är verkligen en öppen process under den heliga Andens ledning, och så ska det också vara”, förklarar Hollerich.
Kathpress 2023-07-14
Detta är en nyhetstext.