Metropoliten Isaak (Barakat), överhuvud för de grekisk-ortodoxa i Tyskland och Österrike hörande till patriarkatet i Antiokia, har riktat en enträgen appell till regeringen i Azerbajdzjan att öppna Lachin-korridoren till Nagorno-Karabach (Artsach). En humanitär passage måste ofördröjligen möjliggöras, krävde metropoliten. Varje människas fundamentala rätt, oavsett vederbörandes härkomst eller religiösa tro, kräver ”att vi vidtar åtgärder till försvar för mänskliga rättigheter och humanitära värden” förklarade Isaak enligt informationstjänsten för stiftelsen Pro Oriente på tisdagen.
Metropoliten vädjade till det internationella samfundet att göra en insats för att återställa den obehindrade tillgängligheten till Nagorno-Karabach. Det måste göra allt som står i dess makt att lindra människornas lidande.
År 2020 erövrade Azerbajdzjan den omstridda enklaven Nagorno-Karabach mellan Armenien och Azerbajdzjan. Sedan december 2020 blockerar Azerbajdzjan den enda vägförbindelsen, den så kallade Lachin-korridoren, mellan Armenien och den armeniskkontrollerade enklaven Nagorno-Karabach, med påföljd att några hjälpsändningar inte släpps fram sedan mitten av juni 2023. I Nagorno-Karabach lever under svåra omständigheter omkring 120 000 människor, bland dem runt 30 000 barn. De första människorna har, enligt medieuppgifter, avlidit av hunger och följdsjukdomar. 95 procent av befolkningen lider av hunger, sjukvården har brutit samman och det finns varken elektricitet, bensin eller diesel. Det råder även brist på vatten.
För några dagar sedan underströk Armenienexperten Jasmin Dum-Tragut i Salzburg, konsult åt Pro Oriente att de 120 000 inneslutna människorna i Nagorno-Karabach inte får bli offer för och lida kollaterala skador av kriget i Ukraina. Det internationella samfundet måste äntligen sätta mera press på Azerbajdzjan, så att enklaven skall kunna få förbindelse med omvärlden.
På måndagen krävde på liknande sätt Europarådet att befolkningen i Nagorno-Karabach skulle åtnjuta fri rörlighet. Azerbajdzjan måste åter öppna Lachin-korridoren, krävde människorättskommissarien Dunja Mijatovic i Strasbourg. Såväl Armenien som Azerbajdzjan måste göra ansträngningar för att slå in på en väg mot försoning, manade Mijatovic. Båda staterna tillhör Europarådet.
År 1991 förklarade sig de i Azerbajdzjan bosatta armenierna i enklaven Nagorno-Karabach som självständig republik, Artsach. Det efterföljande första Karabachkriget slutade 1994 med ett vapenstillestånd. Milisförband från Artsach lyckades erövra större delen av den lilla republiken med den historiskt betydelsefulla huvudstaden Stepanakert och i samverkan med den armeniska armén även få kontroll över sju azerbajdzjanska provinser mellan Artsach och Armenien och kunde därigenom säkerställa förbindelsen med den armeniska republiken. Republiken Artsach är emellertid inte internationellt erkänd. Folkrättsligt tillhör området Azerbajdzjan.
Kathpress 2023-08-29
Detta är en nyhetstext.