Sedan de olympiska spelen i Paris har en debatt blossat upp bland Italiens politiska partier om en förenklad naturaliseringslag. Den utlösande faktorn är de italienska volleybollspelarnas guldmedaljframgångar, till vilka Paola Egonu, som föddes i Italien som dotter till nigerianska invandrare, har bidragit på ett avgörande sätt.
Egonu har sedan länge blivit en symbolisk figur för debatten om invandrares rättigheter och rasism i Italien. Roberto Vannacci, EU-parlamentariker för partiet Lega, har offentligt förnekat hennes ”italienskhet” (Italianita), medan den vänsterliberala tidningen La Repubblica utnämnde henne till ”Årets kvinna”. En väggmålning av konstnären Laika med titeln Italianita, som visar Egonu med sin guldmedalj vid spelet, skadades nyligen; okända personer sprayade idrottarens svarta hud med rosa färg.
Vänsteroppositionsledaren Elly Schlein förklarade omedelbart efter volleybollspelarnas framgångar att hennes parti är engagerat för medborgerlig rättighet i enlighet med födelseort. ”För oss är varje person som är född eller uppvuxen i Italien italienare och vi kommer att arbeta för en motsvarande lagändring”, lovade hon.
Denna rättighet kallas ius soli (rätt baserad på födelselandet) enligt den latinska juridiska terminologin. Hittills har en naturaliseringslag från 1992 varit i kraft i Italien. Den bygger på ius sanguinis (rätt baserad på blodsband) och innebär att den som är född och bosatt i Italien men inte härstammar från italienare kan ansöka om italienskt medborgarskap först vid myndighetsålder och måste då uppfylla ett antal villkor.
Verkan för en ny naturaliseringslag
Lagen har lett till att relativt få invandrare i första eller andra generationen, trots en hög invandring, blir italienare. Detta påverkar Italiens arbetsmarknad, som kräver ny arbetskraft med tanke på de konstant låga födelsetalen.
Under den senaste mandatperioden godkändes ett lagförslag om lättnader endast av deputeradekammaren, men inte av senaten. Den föreskrev att personer som var födda i Italien eller kom till landet som barn under tolv års ålder kunde få medborgarskap om de hade gått i skola i Italien i minst fem år. Politikerna uppfann den latinska termen ius scholae (rätt baserad på skolgång) för detta ändamål.
Överraskande nog har den liberala delen av center-högerregeringen, Forza Italia under sin ledare Antonio Tajani, nu uttalat sig för ius scholae för att underlätta naturalisering. Tajani berättade för den romerska tidningen Il Messaggero att han ser det antika Rom som en förebild. ”Att bli romersk medborgare var en dröm för miljontals människor på den tiden, och lagen reglerade den drömmen. Den stora öppenheten, utan föreställningar om etnicitet eller ras, och samtidigt den extrema strängheten i iakttagandet av regler, är vad som gör en nation konkurrenskraftig.”
Trepartikoalition splittrad
För första gången sedan jordskredssegern för mitten-högerkoalitionen ledd av Giorgia Meloni i september 2022 finns det alltså en möjlighet att premiärministerns trepartikoalition kan gå skilda vägar i en viktig fråga. Företrädare för de vänsterorienterade oppositionspartierna, inklusive den tidigare premiärministern Mario Conte, har redan offentligt sagt att de ser ius scholae som en möjlig kompromiss för att modernisera invandringslagstiftningen.
Om lagförslag rörande ius scholae skulle läggas fram för parlamentet igen skulle det kunna få majoritet i båda kamrarna med stöd av rösterna från oppositionspartierna och från Forza Italia. De deputerade och senatorerna från de två högerpartierna, Fratelli d’Italia och Lega, skulle inte ensamma kunna förhindra detta.
Kathpress 2024-08-19
Detta är en nyhetstext.