Judiska brev 1944 till påven med vädjan om skydd

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den judiske sångaren Siegbert Steinfeld skrev 1944 ett brev till påven i vilket han vädjade om skydd mot sina förföljare. Hans brev återfinns bland de omkring 10 000 liknande brev till påven Pius XII, som forskare vid universitetet i Münster håller på att utvärdera. Med projektet ”Asking the Pope for help” har forskarna utvecklat ett utbildningsmaterial för skolelever, enligt internetportalen Kirche und Leben i Münster. Aktionen syftar till att ge personliga inblickar i de öden som drabbade de förföljda judarna under Nazitiden.

Enligt denna handlar underlaget av material från Vatikanens arkiv om Pius XII:s pontifikat, som öppnades 2020. Ett team kring kyrkohistorikern Hubert Wolf arbetar sedan dess med skrivelser till påven och kurian, med tillhörande korrespondens och biografier om de förföljda i syfte göra en digital version tillgänglig. Materialet kan sökas via den teologiska fakultetens i Münster hemsida.

Enligt uppgift erbjuder denna samling av källor nya och enastående didaktiska perspektiv. Projektet skapar en brygga genom vilken de förföljdas brev sätts in i en historisk kontext och sammanbinder dem med kyrkohistorien. ”Genom denna kritiska bearbetning av källorna ur de förföljdas perspektiv, fyller de därmed upp en viktig lakun i förmedlandet av fakta rörande de människor som gjordes till offer genom att den ger oss, i kraft av deras status som aktörer, en egen profil” säger projektledaren Hubert Wolf, enligt webbplatsen Kirche und Leben.de.

Även med tanke på de vittnesbörd av överlevande som ges i skolorna, och snart på grund av personernas ålder kommer att höra det förgångna till, är breven från de förföljda av stor betydelse. Jämte dagboksanteckningar erbjuder de den enda möjligheten att få en inblick i personliga erfarenheter före och under förföljelserna.

Det sedan 2020 öppnade Vatikanarkivet rörande Andra världskriget tvingar, enligt Wolfs övertygelse, forskarna till ett ”paradigmskifte”. Också frågan om Pius XII:s återhållsamhet med offentliga protester mot nazisterna, syftande till att i hemlighet kunna hjälpa tusentals judar, måste i ljuset av denna dokumentation besvaras, enligt historiker inom ramen för en internationell kongress vid det påvliga Gregoriana-universitetet i Rom.

Till de nya frågeställningarna på basis av den nya dokumentationen hör enligt Wolf erkännandet av att påven, trots sin maktfullkomlighet inom kyrkan, i själva verket hade begränsade möjligheter att agera självständigt. Här spelade brist på kompetens och interna stridigheter inom maktapparaten, den romerska kurian, en viktig roll. I stället för att fråga vad påven ställd inför Holocaust gjorde, måste man nu ifrågasätta vad Vatikanen i sin helhet gjorde.

Kathpress 2024-11-12

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den judiske sångaren Siegbert Steinfeld skrev 1944 ett brev till påven i vilket han vädjade om skydd mot sina förföljare. Hans brev återfinns bland de omkring 10 000 liknande brev till påven Pius XII, som forskare vid universitetet i Münster håller på att utvärdera. Med projektet ”Asking the Pope for help” har forskarna utvecklat ett utbildningsmaterial för skolelever, enligt internetportalen Kirche und Leben i Münster. Aktionen syftar till att ge personliga inblickar i de öden som drabbade de förföljda judarna under Nazitiden.

Enligt denna handlar underlaget av material från Vatikanens arkiv om Pius XII:s pontifikat, som öppnades 2020. Ett team kring kyrkohistorikern Hubert Wolf arbetar sedan dess med skrivelser till påven och kurian, med tillhörande korrespondens och biografier om de förföljda i syfte göra en digital version tillgänglig. Materialet kan sökas via den teologiska fakultetens i Münster hemsida.

Enligt uppgift erbjuder denna samling av källor nya och enastående didaktiska perspektiv. Projektet skapar en brygga genom vilken de förföljdas brev sätts in i en historisk kontext och sammanbinder dem med kyrkohistorien. ”Genom denna kritiska bearbetning av källorna ur de förföljdas perspektiv, fyller de därmed upp en viktig lakun i förmedlandet av fakta rörande de människor som gjordes till offer genom att den ger oss, i kraft av deras status som aktörer, en egen profil” säger projektledaren Hubert Wolf, enligt webbplatsen Kirche und Leben.de.

Även med tanke på de vittnesbörd av överlevande som ges i skolorna, och snart på grund av personernas ålder kommer att höra det förgångna till, är breven från de förföljda av stor betydelse. Jämte dagboksanteckningar erbjuder de den enda möjligheten att få en inblick i personliga erfarenheter före och under förföljelserna.

Det sedan 2020 öppnade Vatikanarkivet rörande Andra världskriget tvingar, enligt Wolfs övertygelse, forskarna till ett ”paradigmskifte”. Också frågan om Pius XII:s återhållsamhet med offentliga protester mot nazisterna, syftande till att i hemlighet kunna hjälpa tusentals judar, måste i ljuset av denna dokumentation besvaras, enligt historiker inom ramen för en internationell kongress vid det påvliga Gregoriana-universitetet i Rom.

Till de nya frågeställningarna på basis av den nya dokumentationen hör enligt Wolf erkännandet av att påven, trots sin maktfullkomlighet inom kyrkan, i själva verket hade begränsade möjligheter att agera självständigt. Här spelade brist på kompetens och interna stridigheter inom maktapparaten, den romerska kurian, en viktig roll. I stället för att fråga vad påven ställd inför Holocaust gjorde, måste man nu ifrågasätta vad Vatikanen i sin helhet gjorde.

Kathpress 2024-11-12

Detta är en nyhetstext.