Aldrig hade katedralen i Rabat så länge varit synlig på alla marockaners TV-skärmar. Den 31 mars 2019 filmade konungarikets nationella TV hela det möte som ägde rum mellan påven Franciskus och präster, ordensfolk och gudsvigda i Marocko. Ett rörande och glatt möte, varvid kyrkans överhuvud med särskilt stor värme hälsade broder Jean-Pierre Shumacher, som nyligen avled och som var den sista överlevande från trappistkommuniteten i Tibhirine, och som hade kommit från klostret i Midelt, som ligger i Atlasbergen.
Katedralen som arkitektoniskt blandar art déco med orientaliska inslag har med sin vita fasad med två tureller och sitt spetsiga tak blivit ett integrerat landmärke i den marockanska huvudstaden. Den reser sig centralt i staden, på vad som nu är Place Al Joulane (tidigare Place du cardinal Lavigerie), och har redan blivit en plats där många samlas. Kyrkan var inte helt färdigbyggd när den invigdes 17 november 1921. Två år senare upprättade påven Pius XI det apostoliska vikariatet Rabat, och kyrkan blev officiellt stadens katedral år 1955, när stiftet upprättades.
Den 20 november förra året firade kardinal Cristóbal López Romero, ärkebiskop av Rabat, en mässa, vilket blev den officiella inledningen till jubileumsfirandet med anledning av kyrkans 100 år. I ett ”brev till Gudsfolket”, publicerat den 31 oktober, förklarar ärkebiskopen innebörden i denna årsdag, och tack framför allt de som byggde denna kyrka, huvudsakligen franciskaner. ”Att bygga gemenskap mellan alla med utgångspunkt i våra så stora olikheter, och att leva i gemenskap med andra: detta är en vacker målsättning för detta jubileum”, skriver kardinalen.
Sankt Petruskatedralen har nämligen med tiden verkligen blivit en plats för gemenskap. Den har blivit en plats där otaliga migranter har tagits emot, som under perioder med visst utegångsförbud, då man har serverat otaliga måltider till utsatta personer. Enligt kyrkoherden, fader Daniel Nourissat, utgör katedralen i Rabat ”en förnyelse av den kristna närvaron i Marocko, men även en hyllning till det marockanska kulturarvet, eftersom vi är övertygade om att denna kyrka även tillhör det marockanska folket”, och han påminner om att Sankt Petruskatedralen har byggts på mark som på sin tid skänktes av marockanska stammar. Denna katedral är enligt fader Nourissat verkligen ”ett hus där man delar brödet”.
Vändpunkt vid påven Franciskus besök
”Allt förändrades efter den helige faderns besök”, fortsätter fader Nourissat, som förklarar att många präster kom och frågade hur de kunde hjälpa till. Det angränsande ekumeniska teologiska institutet, Al Mowafaqa, är fullt av muslimska studenter som kommer för att utbilda sig i interreligiös dialog, och katedralen har blivit en plats dit det kommer allt flera besökare. ”Vi har skapat ett besökscentrum i katedralen, för att det ska finnas en ständig närvaro”, understryker han.
Under detta jubileumsår ordnas flera föredrag. Ett av dem äger rum i mars, tre år efter påven Franciskus besök. Vid det tillfället kommer påvens och kung Mohammed VI:s tal att läsas växelvis. Påvens tal läses av en muslims företrädare, medan kardinal López Romero läser talet som hölls av kung Mohammed VI, med titeln ”de troendes ledare”. ”Marockanerna är stolta över denna byggnad”, understryker fader Nourissat, som påminner om påvens ord när denne inbjöd ordensfolket att vara ”sakrament för Guds möte med människorna”. ”Detta har uppmuntrat oss alla”, sammanfattar fader Nourissat.
Red. 2021-11-28
Detta är en nyhetstext från Vatican News, franska redaktionen. Den ursprungliga versionen finns här