President Donald Trumps korta besök vid det nationella minnesmärket för påven Johannes Paulus II har mött stark kritik. ”Det är förvirrande och förkastligt att ett katolskt minnesmärke låtit sig manipuleras på ett sätt som är så främmande för kyrkan”, förklarade Washingtons ärkebiskop Wilton Gregory. ”Därmed har man sårat religiösa principer, som förpliktigar de troende att försvara alla människors rättigheter, även de vars åsikter vi inte delar” förklarade Gregory i ett uttalande omedelbart efter Trumps korta visit, då han utnyttjade helgedomen som en politisk kuliss mitt i oroligheterna i USA.
”Den helige Johannes Paulus var en glödande försvarare av alla människors värde och rättigheter”, betonade ärkebiskop Gregory vidare. ”Han hade säkert inte accepterat att deras röster kvävdes genom tårgas och andra avskräckande medel bara för att man ville få bilder från en minnesplats för böner och fred”, varvid Gregory anspelade på det kritiserade besöket av Trump på måndagen framför S.t John’s Episcopal Church, inte långt från Vita huset, där presidenten lät avbilda sig med att högt hålla upp en Bibel.
Tillsammans med sin katolska maka Melania besökte Trump minnesmärket och lade ned en krans till minne av S:t Johannes Paulus II. Flera minuter stod de framför den stora statyn av påven, innan de gick in i helgedomen. Besöket sammanföll med årsdagen av påvens besök i Polen 1979, det första besöket i hemlandet, och första gången en påve besökte en kommunistisk stat. Rådgivaren Kellyanne Conway påminde om det nyligen firade 100-årsminnet av påven och hans död för 15 år sedan.
Nationalhelgedomen för Johannes Paulus II förestås inte av ärkestiftet Washington, utan den katolska lekmannaorden ”Knights of Columbus”. De ansvariga för helgedomen säger att ”den är öppen för alla dem som kommer för att be och erfara den helige Johannes Paulus II makt som förebedjare”. Inför det av Vita huset sedan länge planerade besöket var avsikten att presidenten skulle underteckna ett dekret syftande till att befordra religionsfriheten i USA.
Efter besöket i Johannes Paulushelgedomen återvände presidenten till sitt ämbetsrum och skrev under dekretet som ”gav religionsfriheten utrikespolitisk prioritet för USA”. Denna ”Executive Order” beordrade utrikesdepartementet att i samverkan med myndigheten för internationell utveckling (USAID) utveckla en plan som ger religionsfriheten ”första prioritet” i utlandshjälpen. Anvisningen förutsätter ett bidrag på 50 miljoner dollar ur statsbudgeten för ett program mot religionsförföljelse i utlandet och skydd för religiösa minoriteter.
Talrika katoliker i USA har kritiserat Trumps besök vid Johannes Paulusminnesmärket att enbart syfta till att inför det kommande presidentvalet framhäva regeringens bemödanden för religionsfriheten. Trumps valkampanj under de senaste veckorna har bemödat sig om att nå vita katolska väljare, enligt jesuiternas tidskrift America Magazine.
Förutom Washingstons ärkebiskop Gregory har även andra biskopar avlevererat massiv kritik mot Trump. Lexingtons biskop John Stowe hoppades att någon i nationalhelgedomen skulle läsa upp vad evangeliet den 2 juni hade att säga om Herodes och fariséernas hyckleri.
Biskopen i episkopalkyrkan Marianne Budde var upprörd över missbruket av helgedomen som politisk kuliss. ”Han kom inte för att be. Allt vad han säger och gör är ägnat att provocera våld.”
Även den demokratiske utmanaren i presidentvalskampanjen Joe Biden kritiserade Trumps framträdanden centrala helgedomar i Washington. ”Den som med hjälp av tårgas driver bort demonstranter framför Vita huset är mera intresserad av makten än av människornas väl”, sade Biden i ett tal framför rådhuset i Philadelphia på tisdagen.
Kathpress 2020-06-03
Detta är en nyhetstext.