Ernst Sandriesser, direktor för Caritas i Kärnten, uppmärksammar klimatkrisens dramatiska återverkningar i Östafrika. ”Vi i Europa kan inte föreställa oss hur Kenya drabbas av de klimatförändringar som vi har förorsakat. Först sinar brunnarna, sedan torkar gräset, sedan törstar getterna och kamelerna igen, och sedan dör barnen”, sade Sandriesser i senaste numret av [österrikiska] Kärntner Kirchenzeitung Sonntag. Bakgrunden var en resa till Kenya för ett Caritasprojekt.
Förutom svält och vattenbrist talade Sandriesser även om följderna av indraget utvecklingsbistånd från USA: ”Att amerikansk humanitär hjälp och utvecklingssamarbetet upphör kommer att medföra mellan två och fyra miljoner flera döda på den afrikanska kontinenten.” Det är ”ofattbart”, säger Caritas direktor. Europa har ett särskilt ansvar. Därför, fortsätter han, ”får vi nu inte minska vår hjälp, det är också vårt kristna och humanitära ansvar”.
I centrum för Caritas bistånd står enligt Sandriesser akut hjälp mot svält och att på lång sikt bygga upp ekonomiska strukturer, särskilt på landsbygden: ”Om vi vill att människorna skall stanna kvar i sina regioner och inte emigrerar till grannländerna, då måste vi ge dem möjligheter att överleva.” Klimatförändringarna drabbar i Kenya – liksom i många länder på södra halvklotet – särskilt de människor ”som i alla fall har för litet att leva av och som är beroende av det egna lantbruket”.
Nomaderna måste tänka om
Den nomadiserande befolkningen drabbas särskilt mycket av de förändrade klimatvillkoren: ”Tork- och regnperioderna är överhuvudtaget inte längre stabila. De nomader som i grunden är utmärkt anpassade efter det extrema klimatet måste nu vända ut och in på hela sin existens.” Caritas partnerorganisation PACIDA understödjer denna förändring genom utbildning och jordbruksprojekt.
Även i Nairobi engagerar sig Caritas – till exempel i slumområdet Kariobangi, en av de största afrikanska metropolerna med ungefär två miljoner invånare. Tillsammans med franciskanska missionssystrar driver man där skolor. ”Med skolgång bakom sig undkommer man bättre nöden.” Med mycket lite pengar erbjuder man varje år hundratals barn ”verkliga framtidsutsikter”. Under tiden kommer tidigare elever tillbaka och undervisar i skolorna.
Ytterligare ett projekt är det av Caritas understödda ortopediska rehabilitationscentret i staden Ol’Kalou där barn med allvarliga skelettskador och amputationer får omfattande medicinsk omvårdnad. Centret drivs av Den helige Josefs små systrar, en missionsorden från Verona. ”Jag glömmer aldrig den pojke som hade suttit 14 år på golvet och som nu lär sig att gå. Varje dag sker det mirakel där”, säger Sandriesser.
Caritaschefen oroar sig för centrets framtid. Ordenssystrarna blir gamla, kontakten med Europa svagare. ”Jag hoppas att vi i Kärnten kan finna läkare och andra människor som tar vid i detta framgångsrika projekt”, säger Sandriesser.
Kathpress 2025-07-07
Detta är en nyhetstext.