I Paris hölls 27–28 februari en konferens som behandlade teologiska perspektiv på utvecklingen inom genteknik. Konferensen arrangerades av den europeiska kyrkokonferensen (Conference of European Churches, CEC) i samarbete med en teologisk fakultet i Paris och det ortodoxa utbildningsinstitutet Saint-Serge.
Föreläsare var bland andra professor Robin Lovell-Badge som leder forskningen inom stamcellsbiologi och genetik vid Francis Crick-institutet i Storbritannien, professor Miltiadis Vantsos från teologiska fakulteten vid universitetet i Thessaloniki och professor, jesuitpater Bruno Saintôt, från den ignatianska fakulteten i Paris.
Professor Mark Hunyadi från det katolska universitetet i Leuven lyfte särskilt fram svårigheten att bioetik i dag ligger inom ”den lilla etiken”, och diskuteras individcentrerat. Det behövs en kollektiv behandling av de frågor bioetiken ger upphov till. Han fick medhåll av dr Laurence Lwoff, som leder arbetet med bioetiska frågor inom Europarådet, när hon redogjorde för de svårigheter som finns när lagstiftning ska formuleras som skyddar både mot samtida och framtida risker inom ett område där utvecklingen just nu går väldigt snabbt.
Konferensens deltagare konstaterade att det är viktigt att alla kan vara med och diskutera hur tekniken ska användas, och att kyrkorna, som organisationer med stor mångfald och kanaler för att nå ut, kan bidra till att göra diskussionen mer tillgänglig. För att alla ska kunna delta krävs saklig och korrekt information, och att det görs skillnad på ”science facts and science fiction”, alltså på vetenskapliga fakta och framtidsfantasier. I centrum placeras medicinsk och pastoral vård, och vår sårbarhet som människor.
Red. 2018-03-02
Källa: Conference of European Churches, länk här