Kristna, män som kvinnor, i andra länder kan hamna i farozonen. Om detta måste alla som deltar i dessa gärningar vara medvetna”, förklarade människorättsexperten i hjälporganisationen Hilfswerk, Katia Voges, i en intervju med den katolska nyhetssiten Portal. Sådana manifestationer sätter de mödosamt upparbetade förtroendeåtgärderna mellan konfessionerna i fara.
”Detta gäller desto mer då våldet i Irak har minskat”, sade Voges. ”På många platser har interreligiös dialog inletts. Just i dessa känsliga situationer av närmande fruktar vi att aktioner som brännandet av Koranen, riskerar det nyvunna förtroendet.”
”Kritik av religion måste vara möjlig”, betonade hon, ”men dessa aktioner går för långt, därför att de medvetet bidrar till eskaleringen”. Ingen får överträda den röda linjen med argumentet att det ändå förekommer extremism i samhället.
Högerkrafter framställer sig ofta som ”försvarare av kristenheten och religionsfriheten”, tillfogade Voges. Den irakiske flyktingen som i nu senast i Stockholm brände Koranen rättfärdigade sig med att vara ”en försvarare av kristenheten och religionsfriheten” och har gått med i ett högerpopulistiskt riksdagsparti. ”Denna självbild håller inte, då det blir tydligt att aktionen drabbar och skadar de kristna i Irak och andra länder.”
Högerpopulister och högerextremister i vårt land åberopar rätten att skydda religionen – liksom islamistiska grupper. ”Men det handlar snarare om den enskildes fri- och rättigheter”, förklarade experten Voges. ”Varje människa åtnjuter rätten att praktisera sin individuella tro eller byta. Även avståndstagande från den enskildes religiösa tro skall skyddas av religionsfriheten.”
Brännandet av och trampandet på muslimernas heliga skrift har resulterat i oroligheter och diplomatiska spänningar. Regeringarna i Sverige och Danmark håller, enligt uppgifter i media, på att undersöka huruvida det finns rättsliga möjligheter att förbjuda skändningar av Koranen.
Kathpress 2023-08-06
Detta är en nyhetstext.