Den enda kvinnan och kristna ledamoten i den syriska övergångsregeringen betonar skillnaden mellan religiositet och radikalism. Hon tilltror den av islamister ledda regeringen efter kriget att kunna föra landet till en god framtid, säger den 51-åriga Hind Kabawat i en intervju i nyhetsmagasinet Der Spiegel. Hon älskar sin religion och går i kyrkan, ”men det betyder inte att jag hatar alla icke-kristna”. Snarare har hennes kristna tro lett till att förstå och älska andra religioner.
Detta gäller även de andra religionerna säger hon. ”En äkta muslim måste älska andra – så är det nu en gång så med religionen.” För att bygga upp landet är det viktigt att vara moderat. ”Vi har alla en gemensam vision om en bättre framtid och skall därför lämna ideologierna åsido.” Vid förhandlingsbordet tänker vi alla efter på fördelarna i våra olika övertygelser och sätter Syrien i det främsta rummet”.
Ministern för det sociala och arbetet i den syriska övergångsregeringen, islamisten Ahmed al-Sharaa har beskrivit landet ”som en mosaik”. ”Vi har en 2000-årig historia med olika religioner och etniska grupper i landet. Detta måste vi se som en chans.” Denna mångfald får inte splittra, ”den är något att vara stolt över”. I ett enat Syrien måste dessa skillnader befordras, enligt Kabawat. Nyckeln heter inkludering. Var och en får tala sitt språk. ”En uppdelning av landet kan inte utgöra ett alternativ.”
Hind Kabawat var tidigare president för den Interreligiösa fredskonsolideringsgruppen vid George Mason University i Fairfax, USA. Efter Assadregimens fall återvände hon till Syrien från sin exil. I en intervju förklarade hon att hon aldrig sett sig som ett ”fikonlöv” och kommer inte att vara ett sådant, som enda kristen och därtill kvinna i den syriska regeringen. ”De som känner mig vet att jag inte skulle finna mig en sådan roll. Människorna väntar sig något annat av mig.”
Hon är visserligen den enda kristna företrädaren, men känner sig i första hand som syriska. ”Att jag råkar vara den enda kvinnan i regeringen bereder mig ingen särskild glädje. Jag försöker att få flera kvinnor att delta i uppbyggnadsprocessen.”
Kathpress 25-07-05
Detta är en nyhetstext.