Regina Elsner, expert på östkyrkor, är ytterst oroad över den lag som har antagits av Ukrainas parlament gällande religiösa samfunds relationer med Ryssland. ”Denna lag öppnar dörren för allvarliga kränkningar av religionsfriheten och en ny splittring i Ukraina”, säger hon till den tyska katolska nyhetsbyrån KNA. Det är sorgligt att hat och våld mot troende i Ukrainska ortodoxa kyrkan (UOK) på så sätt får ”offentligt legitimitet”.
Den lag som på tisdagen antogs med stor majoritet stigmatiserar en hel religiös grupp som ”rysk kyrka”, menar professorn i östkyrkovetenskap och ekumenik vid universitetet i Münster. I lagtexten åberopar man sig på ”mycket manipulativa och icke definierade begrepp som ’den ryska världens ideologi’ eller ’tillhörighet’”. Som ett enda kriterium för ett förbud kan det enligt Elsner räcka att UOK nämns i statuterna för den rysk-ortodoxa kyrkan, även om den ukrainska kyrkan inte har något inflytande över detta. Att det styrks att enstaka biskopar har varit delaktiga i kollaboration kan leda till upplösning av ett helt stift.
Ett tungt vägande problem ser den katolska teologen även i det att troende i UOK drabbas av förbud eller allvarliga begränsningar mot att medarbeta i sammanhang inom politik eller civilsamhället. Även internationella ekumeniska relationer begränsas.
Kiev vill uppenbarligen tvinga igenom att UOK förenas med Ukrainas ortodoxa kyrka (OKU) som grundades i december 2018. ”Det kan så vara att församlingar eller även biskopar går med på det bara för att kringgå förbudet”, menar Elsner. ”Men det är naturligtvis inte en förening med vilken man inleder en fredlig överenskommelse, utan det förhindrar snarare en varaktig försoning mellan landets ortodoxa.” ”En del av UOK kommer alls inte att ge sig in på detta och ”snarare gå under jorden, alltså träffas privat, och eventuellt radikaliseras.”
Zelenskyj lovprisar den nya lagen
Ukrainas parlament gav på tisdagen grönt ljus för ett förbud mot strukturer inom UOK som är förbundna med Moskvapatriarkatet. Regeringen anklagar kyrkan under Kievs metropolit Onufrij för att inte ha upplöst banden med den rysk-ortodoxa kyrkan i för att vara ett påverkansinstrument för Moskva angående Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Kyrkan (UOK) lösgjorde sig i maj 2022 från Moskvapatriarkatet och tillbakavisar anklagelserna. Flera klerker har ändå sedan dess dömts efter anklagelser för kollaboration.
Lagförslaget godkändes av 265 parlamentariker och gäller ett förbud för kyrkor vilkas maktcentra befinner sig i ett land som har angripit Ukraina med militärmakt. Det skulle ha krävts 226 röster för. Röstade nej gjorde 29 parlamentariker.
Men lagen måste underskrivas av president Volodymyr Zelenskyj för att träda i kraft. I en videosändning prisade statsöverhuvudet parlamentet för att ha ”antagit en lag om vår andliga oavhängighet”. Förslaget hade han diskuterat med medlemmar av Ukrainas råd för kyrkor och religiösa samfund. Senare skall Zelenskyj diskutera vidare åtgärder med representanter för Bartholomaios, den ekumeniska patriarken av Konstantinopel.
Den antagna lagen fastslår inte något fullständigt förbud mot UOK. Domstolar måste efter ansökan för det religiösa samfundet behöriga myndigheter pröva de knappt 10 000 församlingarna och andra strukturerna i UOK var för sig och fatta separata beslut om förbud.
Parlamentariker betecknar beslutet som ”historiskt”, expresidenten Petro Porosjenko talade om ett ”ytterligare steg för att öka den nationella säkerheten, för att ena det ukrainska samhället och för att genomföra den nationella oavhängigheten”.
Inga kommentarer från den berörda kyrkan
Ledningen för UOK har hittills inte kommenterar omröstningen i parlamentet. Det ryska utrikesdepartementet offentliggjorde ett ställningstagande från den särskilda tjänstemannen för bevakning av religions- och trosfrihet, Gennadij Askaldovitj. Han betecknade antagandet av lagen som ett ”hårt slag för den samlade ortodoxin” och som ett hot mot kyrklig enhet. ”För första gången bevittnar vi en händelse då ett helt religiöst samfund förbjuds på en europeisk stats territorium”, sade Askaldovitj.
Den rysk-ortodoxa kyrkan fruktar enligt egna uppgifter nu övergrepp på sin tidigare ukrainska gren. ”Förverkligandet av detta beslut kommer att leda till mängder av våldsdåd mot miljoner av troende”, skrev Vladimir Legoida som talesperson för Moskvapatriarket på nättjänsten Telegram. Den antagna lagen fördömer han som ”allvarlig kränkning av samvetsfrihetens och de mänskliga rättigheternas grundläggande principer”.
Konkurrerande kyrkor
I Ukraina konkurrerar UOK med Ukrainas ortodoxa kyrkan (OKU) som understödjs av regeringen. Den grundades vid slutet av 2018 genom en sammanslagning av Kievpatriarkatet, som grundades vid Ukrainas självständighet, och en mindre kyrka. Patriarken Bartholomaios av Konstantinopel, hedersöverhuvud för världsortodoxin, gav OKU dess autokefali (självständighet) i början av 2019. Han hade då önskat en återförening av den ukrainska ortodoxin. Iakttagare håller det för möjligt att Kiev nu skulle kräva att UOK förenas med OKU.
Kathpress 2024-08-21
Detta är en nyhetstext.