Här en grop som ska lappas, där en halvfärdig byggnadsställning – trots att de största byggprojekten runt Vatikanen har slutförts liknar Rom fortfarande en permanent byggarbetsplats på vissa ställen. Och den katolska kyrkan är också alltid ”under uppbyggnad”. Det är därför som påven Franciskus under det gångna året fortsatt att arbeta för att förverkliga sin vision av världen och den universella kyrkan.
Åtgärder och uttalanden möttes inte alltid med entusiasm. Det började strax före årsskiftet. Deklarationen, som för första gången också tillåter en katolsk välsignelse av homosexuella par, gick för långt för många kyrkomän och orsakade veckolånga protester. Vatikanens trossamfund reagerade till en början med ett uttalande och praktiska råd. Till slut befriades de afrikanska biskoparna, som envist vägrade välsignelse av homosexuella par, från allt tvång – med påvens välsignelse.
Denna kontrovers skulle inte förbli den enda. I mars ledde ett tygstycke till uppståndelse. I en intervju rekommenderade påven Franciskus att Ukraina ska ha modet att hissa den vita flaggan, det vill säga förhandla. Franciskus avsikt att sträva efter en förhandlad fred gick förlorad i upprördheten över det uppenbara kravet på kapitulation.
I somras blev queer-gemenskapen också mer än irriterad på påven, som annars är känd för att vara öppen mot icke-heterosexuella personer. Det finns för många ”bögägg” i prästseminarierna, lär han ha sagt vid ett möte med Italiens biskopar. Han använde termen frociaggine (flamboyans; inom gaykulturen en kombination av stolthet och djärvhet) som har en mycket mer vulgär och förolämpande betydelse på italienska än i den tyska översättningen via Kathpress.
Ett slags ursäkt följde från Vatikanens presstjänst: Påven bad om förlåtelse till dem ”som känner sig kränkta av användningen av en term som har återgetts av andra”. En vecka senare sägs Franciskus ha använt kraftuttryck igen. Det finns ett stänk av ”bögägg” i Vatikanen lär påven ha uttryckt, enligt dem som var närvarande vid ett möte med präster i Rom.
Påven Franciskus lämnade påvestaten år 2024 i mindre utsträckning än under tidigare år. Särskilt i början av året försvagades påven på grund av luftvägssjukdomar, och begränsade till en början sina resor till korta avstickare till den italienska landsbygden. För första gången besökte en påve Venedigbiennalens konstutställning. Vatikanen organiserade årets föreställning i det lokala kvinnofängelset, som besöktes av över 20 000 personer.
Påven Franciskus företog ytterligare stadsresor, till Verona och Trieste. Han höll också ett tal om artificiell intelligens vid G7-toppmötet i Borgo Egnazia i södra Italien, innan han i september påbörjade den längsta resan under sin nästan tolvåriga mandatperiod. Utan ett spår av svaghet besökte han Indonesien, Papua Nya Guinea, Östtimor och Singapore och tillryggalade nästan 33 000 kilometer på tolv dagar.
Påven tillät sig bara en kort paus innan han ånyo gick ombord på ett flygplan, till Luxemburg. Under det uppföljande besöket i Belgien fick kyrkans överhuvud utstå skarp kritik mot sin institution. Kritiken handlade om en trög omvärdering av övergrepp, det katolska nejet till abort och kvinnans bild och roll i kyrkan.
I mitten av december följde en dagsutflykt till Medelhavsön Korsika. Här var det inte så mycket kvinnors roll i kyrkan som aktualiserades men en gammal dam (Notre Dame) som var en del av medias uppståndelse – åtminstone i Frankrike, ty påven Franciskus höll sig borta från återöppnandet av Notre-Dame-katedralen i Paris.
Krav på mer erkännande och deltagande av det kvinnor könet i kyrkan genomsyrade däremot världssynodens sista möte i Vatikanen. I detta avseende avslutades det påvliga reformprojektet med ett tydligt ”kanske” om ett eventuellt ordinerat ämbete för kvinnor.
På det hela taget avslutades den fleråriga processen harmoniskt och med ett slutligt dokument, som påven omedelbart godkände. De förslag som finns i den om fler möjligheter för alla katoliker att delta väntar nu på att genomföras.
Angående sin egen begravning uttryckte påven Franciskus sin vilja till förenkling av de utstuderade ritualerna. I stället för tre kistor vill påven gärna bli begravd i en – och helst utanför Vatikanens murar. Påven planerar sin eviga vila i basilikan Santa Maria Maggiore, och detta är möjligt med de nya riktlinjerna.
Fler män står nu till förfogande för att kunna väljas till påve Franciskus efterträdare. I början av december utökade påven kardinalskollegiet med 21 präster, varav 20 ännu inte har överskridit åldersgränsen på 80 år. Sammanlagt 139 kardinaler från hela världen kommer i händelse av påvens dödsfall att flytta in i Sixtinska kapellet, och behöver då komma överens om en efterträdare till den argentinskfödde påven Franciskus.
Men först väntar den 88-årige påven ett nytt utmanande år. På julaftonen öppnade påven Franciskus det största katolska pilgrimsevenemanget i Rom, det heliga året 2025. I rullstolen framför den heliga dörren till Peterskyrkan verkade han ännu inte ha återhämtat sig helt från en förkylning. Dock var påven Franciskus mer energisk när han öppnade en helig dörr för första gången i Rebibbiafängelset i Rom två dagar senare.
Långt över 30 miljoner besökare förväntas till slutet av det heliga året, den 6 januari 2026. Det heliga årets många enskilda händelser fyller den påvliga kalendern. Påven Franciskus planerar också en resa till Turkiet med anledning av 1700-årsjubileet av konciliet i Nicaea.
Dessutom kommer påven och Vatikanens diplomater att engagera sig för att lösa krig och konflikter och de människor som påverkas av dem. Ty också världsfreden förblir en permanent byggarbetsplats.
Kathpress 2024-12-28
Detta är en nyhetstext.