Kyrkor slagträn i Ukrainakrisen

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Som argument för Rysslands aktuella agerande i Ukrainakonflikten åberopar den ryske presidenten Vladimir Putin även uppgifter om att ortodoxt kristna i Ukraina, tillhöriga Moskvapatriarkatet, utsätts för förföljelser. ”I Kiev förbereder man ytterligare våldshandlingar mot den ukrainsk-ortodoxa kyrkan tillhörig Moskvapatriarkatet”, sa Putin i ett längre TV-sänt uttalande på måndagskvällen.  Den ukrainska statsledningen skulle cyniskt ha förvandlat ˮden tragiska kyrkosplittringenˮ till ett instrument för sin politik.

I parlamentet i Kiev ska nio nya lagförslag ha lagts fram som riktar sig mot prästerskapet och miljoner medlemmar av kyrkan inom Moskvapatriarkatet. Putin anklagar Kiev för att inte ha reagerat på kraven att upphäva lagar som kränker de troendes rättigheter. Liknande uttalanden har kommit från den ryske utrikesministern Sergej Lavrov. I Ukraina uppges ortodoxa och ˮallt som är rysktˮ angripas. Den moskvabaserade nyhetsbyrån ˮInterfaxˮ citerade Lavrov.

På måndagskvällen erkände Putin genom ett dekret ˮfolkrepublikernaˮ Donetsk och Luhansk och meddelade att ryska trupper skulle sändas ut. Båda regionerna tillhör Ukraina men kontrolleras sedan 2014 av proryska separatister.

Två konkurrerande kyrkor

Cirka 60 procent av de 45 miljoner ukrainarna bekänner sig till den ortodoxa kristendomen. De flesta tillhör två olika kyrkor: ”ukrainsk-ortodoxa kyrkan inom Moskvapatriarkatet” (UOKMP) som leds av metropoliten Onufrij (Berezovskij), samt den autokefala (självständiga) ”ortodoxa kyrkan i Ukraina” (OKU) med metropoliten Epiphanius I (Dumenko) i ledningen.

OKU uppstod mot slutet av 2018 ur Kievpatriarkatet, som grundades år 1992, och ˮukrainska autokefala ortodoxa kyrkanˮ, som hade utropats 1921. Med tanke på kriget i östra Ukraina mellan moskvaunderstödda separatister och ukrainska regeringstrupper hade rösterna höjts allt mera för en ortodox kyrkan som var oavhängig av Ryssland.

Med ett så kallat återföreningskoncilium i december år 2018 hade de ortodoxa kyrkornas ekumeniske patriark Bartolomaios I av Konstantinopel utan framgång försökt att uppnå en sammanslagning av de tre kyrkorna. Den nya ortodoxa kyrkan i Ukraina erkände han i början av januari 2019 som ˮautokefalˮ (självständig) och jämställde den således med alla befintliga ortodoxa nationalkyrkor.

Ukraina ortodoxt kärnland för Moskva

Den rysk-ortodoxa kyrkan betraktar Ukraina som sitt kärnland och avvisar med bestämdhet kyrklig oavhängighet i det södra grannlandet. Den moskvatrogna kyrkan omfattar i Ukraina betydligt flera församlingar än den nya kyrkan. Emellertid medger man att cirka 100 församlingar har förlorats till ortodoxa kyrkan i Ukraina. För att en församling ska byta tillhörighet krävs för närvarande enligt ukrainsk lag att två tredjedelar av församlingsmedlemmarna röstar för detta. Enligt en gemensam studie från Rasumkovcentret i Kiev och Konrad Adenauer-stiftelsen, som offentliggjordes för några veckor sedan, bekänner sig i Ukraina numera ungefär dubbelt så många kristna till ”ortodoxa kyrkan i Ukraina” (OUK) som till ”ukrainsk-ortodoxa kyrkan inom Moskvapatriarkatet” (UOKMP).

Moskvapatriarkatet själv har under den gångna veckan tigit om den aktuella politiska konflikten om Ukraina. Dock uppmanade den ortodoxa kyrkan i Ryssland mot slutet av förra veckan till att man skulle bistå flyktingar från den östliga ukrainska regionen Donbass. Dessa personer skulle befinna sig i en ytterst besvärlig situation, förklarade metropoliten av Rostov-na-Donu (Rostov vid Don). Flera ortodoxa metropoliter i områden som gränsar till Ukraina uppmanar till insamlingar i kyrkor för detta bistånd.

Kathpress 2022-02-22

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Specialpris för nya prenumeranter!

250 kr för 8 nr (ord.pris 400kr)

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Som argument för Rysslands aktuella agerande i Ukrainakonflikten åberopar den ryske presidenten Vladimir Putin även uppgifter om att ortodoxt kristna i Ukraina, tillhöriga Moskvapatriarkatet, utsätts för förföljelser. ”I Kiev förbereder man ytterligare våldshandlingar mot den ukrainsk-ortodoxa kyrkan tillhörig Moskvapatriarkatet”, sa Putin i ett längre TV-sänt uttalande på måndagskvällen.  Den ukrainska statsledningen skulle cyniskt ha förvandlat ˮden tragiska kyrkosplittringenˮ till ett instrument för sin politik.

I parlamentet i Kiev ska nio nya lagförslag ha lagts fram som riktar sig mot prästerskapet och miljoner medlemmar av kyrkan inom Moskvapatriarkatet. Putin anklagar Kiev för att inte ha reagerat på kraven att upphäva lagar som kränker de troendes rättigheter. Liknande uttalanden har kommit från den ryske utrikesministern Sergej Lavrov. I Ukraina uppges ortodoxa och ˮallt som är rysktˮ angripas. Den moskvabaserade nyhetsbyrån ˮInterfaxˮ citerade Lavrov.

På måndagskvällen erkände Putin genom ett dekret ˮfolkrepublikernaˮ Donetsk och Luhansk och meddelade att ryska trupper skulle sändas ut. Båda regionerna tillhör Ukraina men kontrolleras sedan 2014 av proryska separatister.

Två konkurrerande kyrkor

Cirka 60 procent av de 45 miljoner ukrainarna bekänner sig till den ortodoxa kristendomen. De flesta tillhör två olika kyrkor: ”ukrainsk-ortodoxa kyrkan inom Moskvapatriarkatet” (UOKMP) som leds av metropoliten Onufrij (Berezovskij), samt den autokefala (självständiga) ”ortodoxa kyrkan i Ukraina” (OKU) med metropoliten Epiphanius I (Dumenko) i ledningen.

OKU uppstod mot slutet av 2018 ur Kievpatriarkatet, som grundades år 1992, och ˮukrainska autokefala ortodoxa kyrkanˮ, som hade utropats 1921. Med tanke på kriget i östra Ukraina mellan moskvaunderstödda separatister och ukrainska regeringstrupper hade rösterna höjts allt mera för en ortodox kyrkan som var oavhängig av Ryssland.

Med ett så kallat återföreningskoncilium i december år 2018 hade de ortodoxa kyrkornas ekumeniske patriark Bartolomaios I av Konstantinopel utan framgång försökt att uppnå en sammanslagning av de tre kyrkorna. Den nya ortodoxa kyrkan i Ukraina erkände han i början av januari 2019 som ˮautokefalˮ (självständig) och jämställde den således med alla befintliga ortodoxa nationalkyrkor.

Ukraina ortodoxt kärnland för Moskva

Den rysk-ortodoxa kyrkan betraktar Ukraina som sitt kärnland och avvisar med bestämdhet kyrklig oavhängighet i det södra grannlandet. Den moskvatrogna kyrkan omfattar i Ukraina betydligt flera församlingar än den nya kyrkan. Emellertid medger man att cirka 100 församlingar har förlorats till ortodoxa kyrkan i Ukraina. För att en församling ska byta tillhörighet krävs för närvarande enligt ukrainsk lag att två tredjedelar av församlingsmedlemmarna röstar för detta. Enligt en gemensam studie från Rasumkovcentret i Kiev och Konrad Adenauer-stiftelsen, som offentliggjordes för några veckor sedan, bekänner sig i Ukraina numera ungefär dubbelt så många kristna till ”ortodoxa kyrkan i Ukraina” (OUK) som till ”ukrainsk-ortodoxa kyrkan inom Moskvapatriarkatet” (UOKMP).

Moskvapatriarkatet själv har under den gångna veckan tigit om den aktuella politiska konflikten om Ukraina. Dock uppmanade den ortodoxa kyrkan i Ryssland mot slutet av förra veckan till att man skulle bistå flyktingar från den östliga ukrainska regionen Donbass. Dessa personer skulle befinna sig i en ytterst besvärlig situation, förklarade metropoliten av Rostov-na-Donu (Rostov vid Don). Flera ortodoxa metropoliter i områden som gränsar till Ukraina uppmanar till insamlingar i kyrkor för detta bistånd.

Kathpress 2022-02-22

Detta är en nyhetstext.

Specialpris för nya prenumeranter!

250 kr för 8 nr (ord.pris 400kr)