Leo XIV: Samhörighetskänsla viktigare än antalet deltagare

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Januarinumret av tidskriften Piazza San Pietro ägnas åt freden. Påven Leo XIV uppmuntrar också en 50-årig schweizisk kateket, Nunzia som skrivit ett brev till honom om sin kamp att få familjer att engagera sig i hennes församling.

Svårt att nå familjer och barn

I sitt brev förklarar Nunzia, som bor i Laufenburg i Schweiz, ett litet samhälle med 620 invånare, hur svårt det är att få föräldrar att engagera sig. ”I Schweiz är det svårt att få föräldrar att engagera sig och även att få barn och ungdomar att förtrösta på Gud. Jag sår utsäde, men groddplantorna kämpar för att växa. Barn och familjer föredrar sport och samkväm.”

Hon tillägger att familjerna ofta är likgiltiga för religionsutövning och hur kyrkorna blir alltmera tomma eller uteslutande besöks av de äldre. Nunzia avslutar sitt brev med en bön till påven att be för de unga, som anförtrotts henne, och för henne själv så att hon inte blir modfälld.

Påven Leos svar

I samma nummer av tidskriften visar påven medkänsla för Nunzias bekymmer och sätter in dem i ett större sammanhang: ”Den situation ni befinner er i skiljer sig inte från den som råder i länder med urgamla kristna traditioner.” Påven uppmanar henne att bortse från antalet gudstjänstbesökare: ”De timmar som ägnats åt katekesundervisning är aldrig bortkastade, även det är få som deltar i dem.”

Påven tar upp en kyrklig utmaning: ”Problemet är inte antalet, vilket givetvis får en att reflektera, utan kyrkans tydliga brist på medvetande om att vi i egenskap av levande lemmar i Kristi kropp, alla med olika gåvor och roller, inte bara nyttjar det heliga, sakramenten, enbart av gammal vana.”

Påven ger Nunzia och alla som erfar samma svårigheter uppmuntran: ”Som kristna behöver vi ständigt omvända oss. Det måste vi göra tillsammans” skriver han. Han erinrar om att trons sanna port ”är Kristi hjärta, som alltid är vidöppet”.

Påven Leos slutliga vädjan är rotad i arvet från påven Paul VI: ”Vad vi kan göra är att bära vittnesbörd om glädjen i Kristi evangelium, glädjen i återfödelsen och uppståndelsen.”

Detta är ett referat av en artikel i Vatican News, engelskspråkiga redaktionen, 2026-01-13

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Januarinumret av tidskriften Piazza San Pietro ägnas åt freden. Påven Leo XIV uppmuntrar också en 50-årig schweizisk kateket, Nunzia som skrivit ett brev till honom om sin kamp att få familjer att engagera sig i hennes församling.

Svårt att nå familjer och barn

I sitt brev förklarar Nunzia, som bor i Laufenburg i Schweiz, ett litet samhälle med 620 invånare, hur svårt det är att få föräldrar att engagera sig. ”I Schweiz är det svårt att få föräldrar att engagera sig och även att få barn och ungdomar att förtrösta på Gud. Jag sår utsäde, men groddplantorna kämpar för att växa. Barn och familjer föredrar sport och samkväm.”

Hon tillägger att familjerna ofta är likgiltiga för religionsutövning och hur kyrkorna blir alltmera tomma eller uteslutande besöks av de äldre. Nunzia avslutar sitt brev med en bön till påven att be för de unga, som anförtrotts henne, och för henne själv så att hon inte blir modfälld.

Påven Leos svar

I samma nummer av tidskriften visar påven medkänsla för Nunzias bekymmer och sätter in dem i ett större sammanhang: ”Den situation ni befinner er i skiljer sig inte från den som råder i länder med urgamla kristna traditioner.” Påven uppmanar henne att bortse från antalet gudstjänstbesökare: ”De timmar som ägnats åt katekesundervisning är aldrig bortkastade, även det är få som deltar i dem.”

Påven tar upp en kyrklig utmaning: ”Problemet är inte antalet, vilket givetvis får en att reflektera, utan kyrkans tydliga brist på medvetande om att vi i egenskap av levande lemmar i Kristi kropp, alla med olika gåvor och roller, inte bara nyttjar det heliga, sakramenten, enbart av gammal vana.”

Påven ger Nunzia och alla som erfar samma svårigheter uppmuntran: ”Som kristna behöver vi ständigt omvända oss. Det måste vi göra tillsammans” skriver han. Han erinrar om att trons sanna port ”är Kristi hjärta, som alltid är vidöppet”.

Påven Leos slutliga vädjan är rotad i arvet från påven Paul VI: ”Vad vi kan göra är att bära vittnesbörd om glädjen i Kristi evangelium, glädjen i återfödelsen och uppståndelsen.”

Detta är ett referat av en artikel i Vatican News, engelskspråkiga redaktionen, 2026-01-13