Inte någon lätt uppgift för den nya påven Leo XIV: enligt uppgifter från tidningen Corriere della Sera i måndags lämnade hans företrädare Franciskus efter sig ett finansiellt hål på ungefär två miljarder euro i Vatikanen som särskilt gäller pensionsfonder. Enligt tidningsuppgifterna gjorde Franciskus under sin tolv år långa ämbetstid ingenting för att sanera Heliga stolens och Vatikanens mycket skrala finanser.
Vatikanen mycket länge utan budget
Vatikanen har sedan mer än tolv år inte längre offentliggjort någon riktig budget. Till skillnad från andra stater har Vatikanen sedan 1900-talet inte längre tillgång till den internationella kapitalmarknaden för att finansiera sig genom statliga lån.
Vatikanbanken IOR har under de gångna åren konstant överfört ett lägre tvåsiffrigt miljonbelopp [euro, alltså belopp i storleksordningen 150 till 999 miljoner kronor] som utdelning till Heliga stolen. Institutet betraktas nu som solitt, men har inte uppnått tillräckliga vinster för täcka de höga löne- och pensionskostnaderna för de knappt 5 000 anställda i Vatikanen. Dessutom ger det inte krediter.
Det är oklart hur valet av en påven från USA kommer att påverka hans landsmäns givmildhet. Under påvarna Johannes Paulus II och Benedictus XVI hörde katolska stift och lekmannaorganisationer som Knights of Columbus till Vatikanens viktigaste finansiärer. Under Franciskus minskade bidragen från USA påtagligt.
Kathpress 2025-05-12
Detta är en nyhetstext.