Liberteriansk individualism hot mot solidariteten menar kardinal Maradiaga

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I sitt inledningstal, i samband med en konferens om katolicism och libertarianism vid Catholic University of America, förde kardinal Oscar Rodríguez Maradiaga från Honduras fram kyrkans sociallära såsom den tolkats av påven Franciskus, som kritiserat den radikala individualismen på det ekonomiska, sociala och politiska området.

Konferensen, vars titel var ”Erroneous Liberty: the Catholic case against Libertarianism”, ägde rum i organisationen “Bread for the Worlds” högkvarter i Washington DC. Maradiaga uppmanade de följande talarna att ta upp kyrkans sociallära mot bakgrunden av den globala individualistiska världsåskådning som kallas libertarianism.

Konferensens tema hade vuxit fram som ett svar på reaktionerna mot påvens kritik av den moderna ekonomin, som framfördes i hans apostoliska brev Evangelii gaudium. Kritiken mot den har huvudsakligen kommit från politiskt konservativa grupper i USA som är misstänksamma mot all kritik av den fria marknaden och kapitalismen.

Kardinal Maradiaga pekade på att påven Franciskus redan 2007, då han var kardinal Jorge Bergoglio i Buenos Aires, sagt att ”de fattiga i det dominerande nyliberala globala ekonomiska systemet betraktas som överflödiga, som enbart avfall och skräp”. Den globala ekonomin, som saknar social solidaritet, har pressat ut de fattiga från samhällets utkant till ”social uteslutning”.

–       600 miljoner människor tvingas leva på en årsinkomst av ca 300 Euro, med barn som svälter, medan 600 miljoner människor på samhällets topp kan disponera 27000 Euro i disponibel inkomst. ”Vilken diskrepans och skriande orättvisa!”, sade kardinalen.

–       I exempelvis Tyskland går det en läkare på 266 personer, medan det i Liberia finns en läkare för 82000 personer.

–       Nära 870 miljoner lider av hunger, två miljarder saknar adekvat sjukvård och en miljard har inte tillgång till rent dricksvatten.

Det är med dessa siffror som bakgrund som man skall förstå påvens kritik av dagens asymmetriska och förvridna världsekonomi. ”Den moderna ekonomin bevisar att de rika, i motsats till de fattiga, vinner på globaliseringen. Gapet mellan rika och fattiga i USA är större nu än för 100 år sedan”.

Påvens kritiker har anfört att det är hans egna erfarenheter från Argentina som påverkat hans synsätt. Mot detta anförde kardinal Maradiaga att ”de som kritiserar påven har ingen egen erfarenhet av resten av världen. De reagerar bara på förhållandena i USA, där det naturligtvis också finns fattiga. Men de fattiga här skulle betraktas som medelklass i många andra länder”. Som ordförande i Caritas International hade han rest mycket och hade egna erfarenheter av förhållandena i andra länder, vilket många präster inte har.

”För många kommentatorer är fattiga enbart en fråga om siffror, men för oss är det konkreta människor det handlar om. Problemet med libertarianismen som ideologi är att den har en så begränsad erfarenhet av verkligheten. Den ser människan enbart som en konsument. Är hon inte i stånd att konsumera har det här ekonomiska systemet inget bruk för henne och kan göra sig av med henne”.

Avslutningsvis menade han att allt tal om frihandel är falskt, ”ty makthavarna kan införa exportrestriktioner, sanktioner eller subsidier när det passar dem”.

Peter Jesserer Smith i National Catholic Register 2014-06-06

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

I sitt inledningstal, i samband med en konferens om katolicism och libertarianism vid Catholic University of America, förde kardinal Oscar Rodríguez Maradiaga från Honduras fram kyrkans sociallära såsom den tolkats av påven Franciskus, som kritiserat den radikala individualismen på det ekonomiska, sociala och politiska området.

Konferensen, vars titel var ”Erroneous Liberty: the Catholic case against Libertarianism”, ägde rum i organisationen “Bread for the Worlds” högkvarter i Washington DC. Maradiaga uppmanade de följande talarna att ta upp kyrkans sociallära mot bakgrunden av den globala individualistiska världsåskådning som kallas libertarianism.

Konferensens tema hade vuxit fram som ett svar på reaktionerna mot påvens kritik av den moderna ekonomin, som framfördes i hans apostoliska brev Evangelii gaudium. Kritiken mot den har huvudsakligen kommit från politiskt konservativa grupper i USA som är misstänksamma mot all kritik av den fria marknaden och kapitalismen.

Kardinal Maradiaga pekade på att påven Franciskus redan 2007, då han var kardinal Jorge Bergoglio i Buenos Aires, sagt att ”de fattiga i det dominerande nyliberala globala ekonomiska systemet betraktas som överflödiga, som enbart avfall och skräp”. Den globala ekonomin, som saknar social solidaritet, har pressat ut de fattiga från samhällets utkant till ”social uteslutning”.

–       600 miljoner människor tvingas leva på en årsinkomst av ca 300 Euro, med barn som svälter, medan 600 miljoner människor på samhällets topp kan disponera 27000 Euro i disponibel inkomst. ”Vilken diskrepans och skriande orättvisa!”, sade kardinalen.

–       I exempelvis Tyskland går det en läkare på 266 personer, medan det i Liberia finns en läkare för 82000 personer.

–       Nära 870 miljoner lider av hunger, två miljarder saknar adekvat sjukvård och en miljard har inte tillgång till rent dricksvatten.

Det är med dessa siffror som bakgrund som man skall förstå påvens kritik av dagens asymmetriska och förvridna världsekonomi. ”Den moderna ekonomin bevisar att de rika, i motsats till de fattiga, vinner på globaliseringen. Gapet mellan rika och fattiga i USA är större nu än för 100 år sedan”.

Påvens kritiker har anfört att det är hans egna erfarenheter från Argentina som påverkat hans synsätt. Mot detta anförde kardinal Maradiaga att ”de som kritiserar påven har ingen egen erfarenhet av resten av världen. De reagerar bara på förhållandena i USA, där det naturligtvis också finns fattiga. Men de fattiga här skulle betraktas som medelklass i många andra länder”. Som ordförande i Caritas International hade han rest mycket och hade egna erfarenheter av förhållandena i andra länder, vilket många präster inte har.

”För många kommentatorer är fattiga enbart en fråga om siffror, men för oss är det konkreta människor det handlar om. Problemet med libertarianismen som ideologi är att den har en så begränsad erfarenhet av verkligheten. Den ser människan enbart som en konsument. Är hon inte i stånd att konsumera har det här ekonomiska systemet inget bruk för henne och kan göra sig av med henne”.

Avslutningsvis menade han att allt tal om frihandel är falskt, ”ty makthavarna kan införa exportrestriktioner, sanktioner eller subsidier när det passar dem”.

Peter Jesserer Smith i National Catholic Register 2014-06-06