Frankrikes president Emmanuel Macron måste ta igen mark. Med sin impopulära pensionsreform, som han drev igenom i parlamentet trots alla demonstrationer och strejker, har han bråkat med miljontals fransmän. Nu måste han, med små framgångar, försöka återfå folkets gunst inom andra politiska områden. Presidenten har också en godbit i beredskap för katoliker: för några dagar sedan tillkännagav han en offensiv för att rädda landets religiösa arv. Detta är ett område som Frankrikes biskopar för närvarande arbetar intensivt med.
Tillfället var väl valt och sammanföll med en internationell vetenskaplig konferens om det tusenåriga klostret i Mont-Saint-Michel, åren 1023–2023. Det mystiska klosterberget är en av Frankrikes starkaste turistmagneter. Presidenten själv reste till Normandie, med sin fru och ministrar, för foton framför en symbolisk bakgrund. Han talade i vackra ordalag om en ”symbol för den franska andan av motstånd, kreativitet och fantasi”.
Kulturarv har varit en prioritet för Macrons kulturpolitik sedan år 2017, enligt källor nära presidenten. En renoveringsplan på 350 miljoner för restaurering av monument och katedraler är inte att förglömma Likaså det personliga engagemanget för återuppbyggnaden efter den stora branden i Notre Dame, och kulturarvslotteriet som lanserades 2017 på initiativ av TV-presentatören Stephane Bern, som redan har stöttat många hotade monument.
Macrons nya tillkännagivanden följer delvis rekommendationerna i en rapport från den franska senaten i juli 2022 om religiöst arv. Förutom ökad insats kräver detta en systematisk rikstäckande inventering och kartläggning senast fram till år 2030.
Den franska revolutionen år 1789 och dess efterdyningar förstörde otaliga byggnader från Ancien Régime (samhällssystemet från slutet av medeltiden fram till år 1789) i Frankrike. Byggnaderna lämnades att förfalla; kyrkor och kloster användes som stenbrott eller degraderades till boskapshus, ammunitionsdepåer och fabriker. Slott, palats och aristokratiska bostäder plundrades, sattes i brand, och slets ner. Även efter restaureringarna på 1900-talet behöver de fortfarande vårdas.
Bollen ligger hos regeringen
För de religiösa byggnaderna är läget speciellt. I Frankrike ges inget kyrkligt bidrag från staten. Kyrkornas huvudsakliga inkomstkälla är donationer. Byggnadsbördan för historiska kyrkobyggnader ligger dock ändå hos staten – som ofta inte uppfyller sin skyldighet på alla nivåer.
För närvarande är endast cirka 10 000 religiösa byggnader K-märkta, av de cirka 50 000 religiösa byggnader där gudstjänster hålls, varav 42 000 är katolska. Ur bevarandesynpunkt är utsikten att majoriteten av byggnaderna från 1900 och 2000-talen tas om hand ganska liten; konsthistoriker må komma ikapp och inse dessa byggnaders prestige. På grund av den franska lagen från år 1905 om separation av kyrka och stat, är underhållet av religiösa byggnader till stor del de statliga kommunernas ansvar. Dessa kan som resultat hamna i ekonomiska svårigheter, särskilt på landsbygden.
Hundratals gudstjänsthus hotas av förfall
”Ödet för många bykyrkor i dåligt skick beror helt på lokalsamhällets vilja att bevara dem”, säger journalisten och naturvårdaren Benoit de Sagazan. Han uppskattar antalet gudstjänstlokaler som hotas av totalt förfall till cirka 500 över hela landet. Men många fler är i akut behov av byggnadsåtgärder. Macron har nu instruerat kultur- och inrikesministerierna att föreslå riktade åtgärder, senast i september månad, till kommuner med färre än 10 000 invånare i svårt ekonomiskt läge.
De viktigaste instrumenten är skattelättnader för och avskrivningar på restaureringsarbeten, samt avdragsrätt för motsvarande donationer; det senare användes redan efter branden i Notre Dame-katedralen i Paris år 2019.
I vilket fall som helst är det just denna tragiska händelse som har säkerställt att vinden för närvarande är relativt gynnsam för monumentskyddsinitiativ. Smärta och chock över förlusten fick många plånböcker att öppna sig över hela landet. Hundratals miljoner euro har utlovats för återuppbyggnad. Svindlande siffror – vilket också orsakat tandagnisslan bland andra monumentvänner på landsbygden, som måste spara till även små summor för sina byggnader under lång tid.
Stiftelse för religiöst arv?
Presidentens tillkännagivanden välkomnas uttryckligen av den katolska kyrkan. Gautier Mornas, konstkommissionär för den franska biskopskonferensen, förväntar sig dock att skattelättnader av engångskaraktär blir en ganska kortsiktig framgång. Det skulle vara bättre för kyrkan att inrätta en stiftelse för religiöst arv, som kunde förankra tillvägagångssättet i det allmänna medvetandet på längre sikt, uttryckte Mornas till tidningen La Croix.
Angående att det brådskar med statens inventering av religiösa byggnader, fokuserar de religiösa också på lösöre, det vill säga, religiösa konstverk och utrustning, samt på immateriellt religiöst arv, såsom kyrkliga seder och traditioner.
Kyrkan startar inventeringsprojekt
Och kyrkan är inte bara krävande, utan går också på offensiven när det gäller skydd av monument. På onsdag lanserar den ett långsiktigt projekt, som den kallar ”Generalständer”, med hänvisning till det historiska beslutsmötet: Från september till början av år 2024 ska alla stift i Frankrike samla och förena register, kataloger och inventeringar av sina specialiserade kommissioner på nationell nivå.
Med den gemensamma kunskapen om siffror och aktörer bör den stora mängden sakkunskap på fältet också utnyttjas bättre. Detta rekommenderas, inte bara med tanke på de stadigt ökande stölderna och vandalisering av bykyrkor, men också i stadskyrkor. Frågan om alternativa användningsområden för kyrkobyggnader – som pilgrimsbostäder, soppkök eller förankringspunkter för konst- och kulturevenemang – ska också ges mer perspektiv, också ekonomiskt.
Kathpress 2023-06-14
Detta är en nyhetstext.