Ungefär 1 300 människorättsaktivister, oppositionella, journalister och präster hålls fängslade och misshandlas i fängelser i Belarus. Nu förefaller de politiska fångarna ha fått ett nytt stöd: USA:s president Donald Trump. Strax före mötet med den ryska statschefen Vladimir Putin i Alaska i augusti ringde Trump till den belarusiska makthavaren Lukasjenko. Denna överraskande personliga kontakt med den som länge har suttit vid makten i Minsk hade enligt Trump syftet att tacka Lukasjenko för att 16 fångar nyligen hade frigetts.
På plattformen Truth Social meddelade Trump vidare: ”Vi diskuterar även frigivningen av ytterligare 1 300 fångar. Vårt samtal var mycket bra. […] Jag ser fram emot att träffa president Lukasjenko i framtiden.” Därmed bröt Trump Lukasjenkos isolering. Hittills har USA och EU inte erkänt Minsks makthavare som statsöverhuvud, detta på grund av massivt valfusk i Lukasjenkos fördel och brutalt förtryck av demokratirörelsen.
På motsvarande sätt firades Trumps samtal med Lukasjenko av belarusiska statliga massmedia. Minsks presidentämbete förklarade att båda statscheferna skulle fortsätta kontakterna: ”Den belarusiska presidenten bjöd in Donald Trump och hans familj till Minsk. Denna inbjudan accepterades.” Om, när och var det blir av är dock oklart.
Frågan om att frige fångar nämndes inte på websidan för president Lukasjenko. Talespersonen Natalja Ejsmont sade i alla fall: ”Vad domarna anbelangar så handlade det i samtalet om att USA:s president tackade den belarusiska statschefen för dennes beslut som berörde 16 personer. Vår president svarade att vi inte ska stanna upp utan fortsätta att arbeta i denna riktning.”
Den belarusiska oppositionen fruktar att Trump legitimerar Lukasjenko som betraktas som Europas sista diktator, och detta utan att läget för mänskliga rättigheter i Belarus har förbättrats. Lukasjenko – enligt egen utsago en ”ortodox ateist” – skrev till påven Leo XIV efter dennes val i maj: ”Jag konstaterar med glädje att relationerna mellan republiken Belarus och Heliga stolen under den senaste tiden har präglats av positiv dynamik och att våra uppfattningar om lösningar på akuta problem i den moderna världen överensstämmer.”
Kyrkan förtrycks
Han bjöd också in den nya påven till Belarus. I landet spelar kristendomen sedan lång tid en viktig roll i samhället och i kulturen, tillade han i sin lyckönskan. Men faktiskt går belarusiska myndigheter hårt och målinriktat fram mot katolska kyrkan som mindre än 10 procent av befolkningen tillhör.
Sedan hösten 2022 är det förbjudet för katoliker att nyttja en betydelsefull kyrkobyggnad på Självständighetstorget i Minsk. Officiellt är skälet bristande säkerhet. Byggnaden skall först 2027 överlämnas till kyrkan efter att renoveringar har avslutats.
Det belarusiska människorättscentret Wjasna anger att en ortodox präst samt de två katolska kyrkoherdarna Henryk Akalatovitch och Andrzej Juchniewicz är politiska fångar. En domstol i Minsk har i en icke-offentligt rättegång dömt den katolska prästen Henryk Akalatovitch till elva års fängelse på grund av påstått landsförräderi. Vilka statshemligheters den sedan november 2023 häktade skulle ha avslöjat är ännu inte känt.
Före rättegången hette det vara inofficiellt att kyrkoherden var skyldig till att ha tillfogat staten Belarus skador till ett belopp av ungefär en miljon euro. 65-åringen är belarusisk medborgare. Sedan 2005 leder han en församling i regionhuvudstaden Waloschyn, 75 kilometer nordväst om Minsk. Akalatovitch leder sedan tidigare av hjärtinfarkt och har opererats för cancer. Han behöver därför ständig medicinering och omsorgsfull läkarvård. Man oroar sig mycket för att prästen inte får denna vård. I början skall han även ha förvägrats varm mat och kläder.
Akalatovitch själv bedyrar sin oskuld. Men högsta domstolen avvisade i mars hans överklagande. I april skrev prästen från fängelset att han har anklagats för att ha ”spionerat på Polens och Vatikanens uppdrag”. Men han skall aldrig ha spionerat för någon utan är en Guds tjänare. Enligt prästens uttalande finns det ”inte ett samt ord” i anklagelserna mot honom. Det handlar om ”lögner, hot och utpressning”. I slutet av maj skall Akalatovitch ha funnits på en lista över personer som skall ha deltagit i ”extremistiska” aktiviteter.
För två veckor sedan rapporterade den oberoende belarusiska portalen katolik.life att Akalatovitch nu skall hållas fängslad i straffkoloni 2 i storstaden Babrujsk. Där ger han andligt bistånd till andra fångar av olika trosinriktningar, hör bikt och meddelar sakrament som en gång den blivande kardinalen Kazimierz Swiatek, (1914–2011) i sovjetisk fångenskap. Regelrätt katolsk själavård finns det inte i fångvårdsanstalter i Belarus, och även ortodoxa gudstjänster är ovanliga. Mycket tacksam är Akalatovitch för alla brev och paket som han har fått, uppger katolik.life.
Den katolska pater Andrzej Juchniewicz dömdes av domare i april till 13 års straffläger – även detta i en icke-offentlig rättegång. En appellationsdomstol bekräftade i slutet av juli straffet. Juchniewicz var ordförande för den nationella katolska ordenskonferensen. Själv förklarade han sig oskyldig. Hans orden Maria-Immaculata-oblaterna, Oblatmissionärerna, (OMI) förklarade att Juchniewicz hade gripits ”av politiska skäl”. ”Man har anklagat honom för så kallade subversiva aktiviteter och för brott i anslutning till dessa aktiviteter”, meddelar hans orden.
Den katolska kyrkan i Belarus är så skrämd att den avstår från offentliga uttalanden i båda fallen. Mindre begripligt är det varför Vatikanen tiger. Sedan flera månader har Heliga stolen en ny nuntie i Minsk, och även Belarus har en ambassadör i Vatikanen. Om ämnen som båda sidorna talar med varandra om kommer inte konkret fram i offentligheten.
Kathpress 2025-09-01
Detta är en nyhetstext.