Närmare en miljard indier går till val under perioden den 19 april till den 4 juni. Premiärminister Narendra Modi, ledare för det hindunationalistiska partiet BJP, hoppas på absolut majoritet och därmed möjlighet att genomdriva några reformer.
En seger skulle möjliggöra för Modi att genomföra regeringens tredje centrala mål. Templet i Ayodhya har uppförts där det tidigare stod en moské. [Läs om Ayodhya i artikeln ”Hindunationalismens roll i Indiens politik”, Signum nr 1/2021.]
Kashmirs autonoma status har upphävts. Nu önskar BJP genomföra en civillagstiftning gemensam för hela Indien. Oavsett religion bör alla indier följa samma lag. Planer på detta går tillbaka till landets självständighet, påminner Virmani Arundhati, historiker med inriktning på koloniala och samtida Indien vid den franska högskolan EHESS med samhällsvetenskaplig inriktning.
Oppositionspartier och representanter för de största religionerna vänder sig mot BJP i denna fråga. Men BJP anser att landet för stärkas och enas bland annat med tanke på omgivande länder som man har spända relationer till.
Arundhati framför att det finns olika inställningar. Först ”enighet i olikheter”, men svårt att hantera i ett demokratiskt system”. Men ”enklare” är det som eftersträvas – ”enhet genom uniformitet” via ”en mycket stark och centraliserad snarare än federal stat”. Men konflikter kan uppstå med olika regioner med olika kulturer.
En person som har dominerat indisk politik mer än tio år är premiärministern Narenda Modi. ”Allt är koncentrerat till Modis person”, konstaterar Arundhati, och förklarar det med ”Indiens svaghet för hjältegestalter”. ”Han kritiseras för att vara för auktoritär men det får ses i ljuset av denna politiska kultur.”
Oppositionen är splittrad. De olika partierna som Kongresspartiet ”är försvagade av interna svårigheter”. Andra problem är korruption eller fängslade ledare. Kritik riktas även mot BJP som anses rättsligen jaga oppositionsmedlemmar. Men trots allt förblir oppositionen stark, särskilt i vissa delstater i syd. Valens utmaning är slutligen att få veta ”om man kan fortsätta på vägen till en stark demokrati, pluralistisk eller ej”.
Red. 2024-04-26
Detta är ett sammandrag av en nyhetstext, ursprungligen publicerad på Vatican News, franska redaktionen, den 19 april 2024.