Medelklassens nedgång i Latinamerika bekymrar kyrkan

220px-SanchezsorondowikipediaAtt medelklassen alltmer försvinner i Latinamerika liksom i Europa hotar de demokratiska strukturerna och de breda befolkningsskiktens delaktighet. Det är något som kuriabiskopen Marcelo Sánchez Sorondo har framlagt som ”ett stort bekymmer” när den av honom ledda påvliga akademin för socialvetenskaper avslutade en fem dagar lång konferens i Vatikanen. Akademin sammanträdde från i fredags till i tisdags i Vatikanen under temat ”För ett samhälle byggt på deltagande – nya vägar till social och kulturell integration”.

Deltog gjorde bland andra nobelpristagaren i ekonomi Joseph Stiglitz, prinsessan Caroline av Monaco, den italienska kristdemokraten Rocco Buttiglione och den förre presidenten i det österrikiska förbundsrådet Herbert Schambeck. Påven Franciskus riktade ett budskap till konferensen vid dess inledning och uttalade sig då för ”broderlighet som en regulatorisk princip i den ekonomiska ordningen”.

Diktat i ekonomin, produktionens automatisering och en strikt monetarisk kurs i finanspolitiken är viktiga orsaker till en växande social ojämlikhet, sade Sánchez Sorondo enligt sydamerikanska uppgifter i massmedier i onsdags, I en sådan situation måste politiken länka ekonomin i banor som leder till det gemensamma bästa – ”och det betyder att skapa ordning” förklarade akademins kansler.

I länder som Indien och Kina har medelklassen fått ett ökat inflytande, men i Europa och Latinamerika är motsatsen fallet, sade Sánchez Sorondo. Viktiga som motkrafter är å ena sidan fackföreningarna, som verkar för att arbetsplatserna består, å andra sidan – och av särskilt betydelse för Latinamerika – också folkrörelserna. De så kallade movimientos populares, som påven Franciskus ofta hänvisar till, är visserligen knappt officiellt erkända, men har likväl övertagit arbetarnas tidigare funktion, nämligen att vara förebilder för samhället.

Paulus ZuluI Afrika kan likaså sociala rörelser vara ”en del av lösningen” för problemet med krisen i den representativa demokratin, konstaterade under konferensen den sydafrikanske sociologen Paulus Zulu [bilden t.h.]. Stora delar av Afrikas befolkning har inte tillgång till det mest livsnödvändiga. Stor ojämlikhet gör att många människor tvingas emigrera. Åtgärder för social integration och att tillgång till grundläggande resurser säkras är därför något som behövs.

M ArcherI Europa oh Nordamerika är däremot dagarna för sociala rörelser räknade, fastställde akademins ordförande Margaret Archer för Vatikanradion. Dagens protestgrupper kan visserligen lyckas få uppmärksamhet i sociala medier, men de är kortlivade och ”kanske inte ens sociala rörelser”. En anledning är också att ekonomins stora komplexitet i dag knappast ger utrymme för enklaslagord och lösningar.

Beröm hade dock den brittiska sociologen för miljörörelsen. Där rör det sig om ”ett historiskt exempel på en lyckad integration av nytt, ekologiskt tankegods i politiken”, sade Archer.

Kyrkan har i politiken gått fram på ett ”vist” sätt. I en tid då EU hotar att falla sönder – hon nämnde här ”Brexit” och ”Frexit” – har kyrkan avstått från att utöva inflytande på nationella regeringar och i stället sökt kontakt md internationella organisationer. På så sätt lyckades det att få utrotandet av människohandel och tvångsarbete inskrivet som ett mål i FN:s agenda 2030.

I påven Franciskus har en framstående sociolog gått förlorad, enligt Archers uppfattning. ”Var han än beger sig på sina resor är han en mycket noggrann iakttagare. Han lägger märk till saker. Och sedan sätter han fingret på den punkten.”

Så har han satt Påvliga akademin för socialvetenskaper på temat människohandel, och nu också på temat de åsidosattas politiska delaktighet.

Kathpress 2017-05-03