I den katolska kyrkan är orgeln mycket mera än bara ett instrument för ackompanjemang. Som ett bärande stöd i liturgin och en akustisk medelpunkt i kyrkorummet, är den i flera församlingar uppskattad nästan som ytterligare en församlingsmedlem.
”Det är ett instrument som åtföljer människans livslopp från vaggan till graven och nästan är församlingens musikaliska DNA” säger Gerd Pichler, ordförande i avdelningen för specialfrågor i Bundesdenkmalamt i en intervju med Kathpress. Historiska orglar, som åtnjuter minnesvårdsskydd, riskerar att bli stumma tjänare när kyrkor byter huvudmannaskap och inte längre har någon funktion att fylla, är en fråga som sysselsätter Bundesdenkmalamt, församlingar och den österrikiska kyrkomusikkommissionen.
”En klangminnesvård måste få klinga, annars är den ingen klangminnesvård”, betonade Johannes Simon Kreuzpointner, ordförande i den österrikiska kyrkomusikkommissionen för Kathpress. Utan regelbundet bruk tar en orgel skada, ”ty de rörliga mekaniska delarna reagerar på något sätt inte längre riktigt som de skall”. Uppskattningar har visat att redan efter två till tre år utan spel kan svåra fel uppstå. Efter runt fem år är orgeln inte längre ”spelbar” och ”därmed går ett klangminne och ett österrikiskt kulturminne förlorat”, enligt kompositören och organisten Kreuzpointner.
På grund av minskande antal troende och alltmera beskurna finansiella medel till förfogande blir det allt oftare tvingande att kyrkor måste överges, varvid frågan uppkommer om vad som skall ske med de kulturskatter som äldre kyrkobyggnader hyser. Nyligen överlämnades Lazaristkyrkan, som den fjärde katolska kyrkan i Wien, till den koptisk-ortodoxa kyrkan. ”Trots att orgeln uppfanns i Alexandria, i nuvarande Egypten på 200-talet, har kopterna ingen liturgisk användning för orgeln” enligt Kreuzpointner.
Ansvaret för instrumentet i fråga bär den nya kyrkans huvudmannaskap även om det inte har någon användning för det. I det senast tillägget till lagen om minnesvård från 2024 fastslogs visserligen underhållsplikten, men det omfattar inte instrumentets funktion i liturgin. ”Visserligen skyddas objektet, men inte dess funktion. Om ett kapell står under skydd kan man inte säkerställa att bön förrättas där” enligt Gerd Pichler.
Det är tänkbart att övergången av huvudmannaskapet kan förenas med en överenskommelse om fortsatt bruk av orgeln för bestämda ändamål på bestämda tider. Historiskt betydelsefulla orglar som den senromantiska orgeln i Lazaristenkirche, eller orgeln i den av kopterna också övertagna kyrkan Maria vom Siege, är båda så intimt förenade med arkitekturen att de helt enkelt inte kan flyttas bort.
I fallet orgeln i Lazaristenkirche, som 2027 skulle kunna fira 100-årsjubileum, vore det särskilt smärtsamt för församlingen om den skulle falla ur bruk. Mellan 1999 och 2001 har församlingsmedlemmarna samlat medel för en renovering av det älskade instrumentet, genom gåvor, loppmarknader och försäljning av julmarknadspunsch, som sammansvetsat dem.
”Nästa år då orgeln fyller 100 år skulle det vara underbart att för mig som musiker ännu en gång få höra Wiens första orgel med fyra manualer och dess fjärrverk från uppe i takstolen”, säger organisten och kompositören Kreuzpointner.
Kathpress 2026-07-23
Detta är en nyhtestext.