Kungen är död, leve kungen. Efter denna modell verkar ledarskapet i Iran fungera. Strax efter början av de amerikanska militärangreppen under helgen mot den Islamiska republiken stod det klart: Ayatollah Ali Khamenei, politisk och religiös ledare, var bland de första som dödades i offensiven. Enligt de senaste medierapporterna kan nu hans son efterträda honom, Mojtaba Khamenei. En kommitté på 88 präster har fått i uppdrag att bestämma efterträdaren. Medlemmarna: nästan uteslutande strängt konservativa.
Mullorna försöker uppenbarligen fortsätta hålla tömmarna i handen. Sedan år 1979, när den dåvarande revolutionsledaren ayatolla Khomeini störtade regimen för den siste shahen Mohammad Reza Pahlavi, styr en strikt tolkning av den shiitiska islam det offentliga livet. Detta möter enligt många experter ett växande motstånd. Som en protest mot ett ”missbruk av religionen av staten” har det iranska samhället blivit alltmer sekulärt, uttryckte exempelvis konfliktforskaren Sara Bazoobandi på onsdagen den 4 mars till den tyska katolska nyhetsbyrån.
Ytterligare brutalitet av regimen?
Iran-kännaren och teologen Klaus von Stosch nämner siffror. ”Regimen stöder sig fortfarande på kanske 20 procent av befolkningen, som gynnas av den, är villiga att använda våld och av vilka många inte har något att förlora”, enligt von Stosch. Ytterligare 20 procent önskar reformer i ”Gudsstaten” eller en islamiskt präglad demokrati.
Men räcker det för ett verkligt maktskifte? Om det överhuvudtaget skulle ske, är en diktatur under ledning av revolutionsgardet eller till och med ett inbördeskrig troligt, menar von Stosch. Han räknar först med en ytterligare brutalitet från regimen. ”På medellång sikt kan revolutionsgardet tränga tillbaka det shiitiska prästerskapets inflytande. För tillfället har dock prästerskapet genom Khameneis ’martyrdöd’ vunnit prestige” menade professorn i katolsk systematisk teologi vid Bonns universitet till KNA.
Vreden växer i Libanon
Enligt FN:s uppgifter är 14 stater nu involverade i konflikten i Mellanöstern. Det shiitiskt präglade Iran försöker genom attacker mot de sunnitiskt präglade gulfstaterna att destabilisera regionen. Bland dem som står på Irans sida finns den i Libanon aktiva Hizbollah-milisen, som för närvarande attackeras av Israel. I den av ständiga kriser drabbade staten vid Medelhavet är ilskan stor mot Hizbollah, ”som uppenbarligen blint lydde de iranska mullornas order och attackerade Israel” enligt Mellanöstern-ansvarige för kyrkliga hjälporganisationen Misereor, Frank Wiegandt. Detta gav den israeliska armén förevändningen att omedelbart slå tillbaka.
Samtidigt betonar representanten för hjälporganisationen i en KNA-intervju att det finns mycket solidaritet. ”Libanesiska kristna och muslimer samlar in pengar och hjälper sina landsmän som drabbats eller tvingats fly.” Det erbjuds – även via Misereors partnerorganisationer – boende, mat, hygienartiklar samt psykosocialt stöd för de flyende människorna.
Separation av religion och stat i Iran?
Men hur kan det nu fortsätta i Iran? Författaren Navid Kermani låter nedslagen. ”Om man redan använder militära medel, bör de inte bara halshugga regimen” sade Kermani i WDR (Västtyska radion). USA har dock ingen strategi som är inriktad på hållbarhet. I stället kommer nog förespråkarna för en hård linje att segra för tillfället.
Det finns dock också ett annat namn som ofta nämns när Irans framtid diskuteras. Shah-sonen Reza Pahlavi. Han har vunnit stöd eftersom han lovar att skilja politik och religion samt garantera religionsfrihet, analyserar forskaren Bazoobandi, som undervisar och forskar vid German Institute for Global and Area Studies (GIGA) i Hamburg samt vid Institutet för säkerhetspolitik vid Kiel universitet (ISPK).
Religionsfaktorn spelar dock inte bara en roll på islams sida. Enligt medierapporter förbereder sig också befälhavare inom de amerikanska styrkorna retoriskt. Deras tolkning: USA:s president Donald Trump har blivit smord av Jesus – och striderna är en del av en gudomlig plan.
Kathpress 2026-03-04
Detta är en nyhetstext.