Ombyggnad av Francos gravmonument

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den planerade ombyggnaden av minnesmärket över de fallna under Spanska inbördeskriget, ”Valle de los Caídos” (De fallnas dal) nära Madrid har börjat ta form. Spaniens socialistiska regering har nu fastställt det segrande förslaget i en idétävling om den djupgående förändringen av det av diktatorn Francisco Franco (1892–1975) uppförda minnesmärket över sig själv.

Förslaget har fått titeln ”Grunden och Korset”. Det skall omvandla det monumentala komplexet, med dess i berget inhuggna basilika och det omkring 150 meter höga fristående stenkorset till en ”Plats för reflektion och dialog”.

Början av det omfattande ombyggnadsprojektet är planerat till 2027 – hur länge det är planerat att fortgå är, enligt initiativtagarna, ännu inte specificerat. Budgeten ligger på omkring 31 miljoner Euro. Den mest djupgående förändringen gäller den uttrycksfulla fritrappan, som hittills lett upp till basilikan. Den skall försvinna. På dess plats skall man göra bred horisontell inskärning – en ”bräsch” – i syfte att ”bryta upp monumentets stela axel”. Under denna konstgjorda bräsch kommer det att byggas en ringformad förhall, med ingång till basilikan och till ett nytt ”minnesrum”.

Ombyggnadsplanerna är emellertid inte oomstridda, enligt den katolska nyhetsagenturen KNA. Regeringen och den katolska kyrkan strider sedan åratal om platsens framtid, som socialisterna rätt och slätt betraktar som en ”vallfartsort för fascister”. Symbolkraften är i själva verket ambivalent och den historiska barlasten enorm.

Franco lät uppföra den enastående anläggningen redan under sin livstid för att hedra de fallna ”för Gud och Spanien” i inbördeskriget 1936–1939. Tusentals republikanska tvångsarbetare måste under omänskliga villkor slita med bygget. I en grav ligger ännu benen av tiotusentals soldater. Många begravdes anonymt. Långtifrån alla var Francoanhängare. Bland de döda fanns oräkneliga republikaner från motståndarsidan. Många efterlevande betraktar detta ännu idag som en förödmjukelse.

Francos kvarlevor blev redan 2019, efter en lång juridisk dragkamp, flyttade till en annan begravningsplats. De vilar nu på en kyrkogård nära Madrid. 2022 utfärdade vänsterregeringen under Pedro Sanchez en ”Lag om demokratisk minnesvård”. Genom denna vill man omarbeta diktaturens egen minnesbild. ”De fallnas dal” skall – åtminstone enligt den officiella läsarten – heta ”Cuelgamuros dal”. Basilikan skulle enligt socialisternas uppfattning omvandlas till ett minnes- och dokumentationscenter.

Men framför allt kämpade de benediktinmunkar, som sedan 1958 haft ansvaret för verksamheten i basilikan, för sin existens. Efter en mödosamt uppnådd kompromiss, med medverkan från Vatikanens sida, kunde kyrkan och benediktinorden få fortsätta sin verksamhet. Detaljerna är emellertid oklara. Först i april hade ärkestiftet Madrid ifrågasatt den legala grundvalen för den av regeringen tillsatta idétävlingen. I en förklaring hette det ”Katolska kyrkan har aldrig understött eller uppmuntrat den spanska regeringens ombyggnadsplaner”.

Även från den andra sidan har det kommit kritik. Föreningen för Francoregimens offer (ARMH) tog till orda efter en förfrågan från den katolska nyhetsagenturen KNA. Den ställer sig inte bakom det offentliggjorda förslaget. Ordföranden i ARMH, Emilio Silva, sade: ”Den av Franco uppförda katolska kyrkan, liksom korset, förblir ett fascistiskt minnesmärke, medan de otaliga kvarlevorna av   tvångsarbetarna är spridda under murarna”.

Kathpress 2025-11-14

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Den planerade ombyggnaden av minnesmärket över de fallna under Spanska inbördeskriget, ”Valle de los Caídos” (De fallnas dal) nära Madrid har börjat ta form. Spaniens socialistiska regering har nu fastställt det segrande förslaget i en idétävling om den djupgående förändringen av det av diktatorn Francisco Franco (1892–1975) uppförda minnesmärket över sig själv.

Förslaget har fått titeln ”Grunden och Korset”. Det skall omvandla det monumentala komplexet, med dess i berget inhuggna basilika och det omkring 150 meter höga fristående stenkorset till en ”Plats för reflektion och dialog”.

Början av det omfattande ombyggnadsprojektet är planerat till 2027 – hur länge det är planerat att fortgå är, enligt initiativtagarna, ännu inte specificerat. Budgeten ligger på omkring 31 miljoner Euro. Den mest djupgående förändringen gäller den uttrycksfulla fritrappan, som hittills lett upp till basilikan. Den skall försvinna. På dess plats skall man göra bred horisontell inskärning – en ”bräsch” – i syfte att ”bryta upp monumentets stela axel”. Under denna konstgjorda bräsch kommer det att byggas en ringformad förhall, med ingång till basilikan och till ett nytt ”minnesrum”.

Ombyggnadsplanerna är emellertid inte oomstridda, enligt den katolska nyhetsagenturen KNA. Regeringen och den katolska kyrkan strider sedan åratal om platsens framtid, som socialisterna rätt och slätt betraktar som en ”vallfartsort för fascister”. Symbolkraften är i själva verket ambivalent och den historiska barlasten enorm.

Franco lät uppföra den enastående anläggningen redan under sin livstid för att hedra de fallna ”för Gud och Spanien” i inbördeskriget 1936–1939. Tusentals republikanska tvångsarbetare måste under omänskliga villkor slita med bygget. I en grav ligger ännu benen av tiotusentals soldater. Många begravdes anonymt. Långtifrån alla var Francoanhängare. Bland de döda fanns oräkneliga republikaner från motståndarsidan. Många efterlevande betraktar detta ännu idag som en förödmjukelse.

Francos kvarlevor blev redan 2019, efter en lång juridisk dragkamp, flyttade till en annan begravningsplats. De vilar nu på en kyrkogård nära Madrid. 2022 utfärdade vänsterregeringen under Pedro Sanchez en ”Lag om demokratisk minnesvård”. Genom denna vill man omarbeta diktaturens egen minnesbild. ”De fallnas dal” skall – åtminstone enligt den officiella läsarten – heta ”Cuelgamuros dal”. Basilikan skulle enligt socialisternas uppfattning omvandlas till ett minnes- och dokumentationscenter.

Men framför allt kämpade de benediktinmunkar, som sedan 1958 haft ansvaret för verksamheten i basilikan, för sin existens. Efter en mödosamt uppnådd kompromiss, med medverkan från Vatikanens sida, kunde kyrkan och benediktinorden få fortsätta sin verksamhet. Detaljerna är emellertid oklara. Först i april hade ärkestiftet Madrid ifrågasatt den legala grundvalen för den av regeringen tillsatta idétävlingen. I en förklaring hette det ”Katolska kyrkan har aldrig understött eller uppmuntrat den spanska regeringens ombyggnadsplaner”.

Även från den andra sidan har det kommit kritik. Föreningen för Francoregimens offer (ARMH) tog till orda efter en förfrågan från den katolska nyhetsagenturen KNA. Den ställer sig inte bakom det offentliggjorda förslaget. Ordföranden i ARMH, Emilio Silva, sade: ”Den av Franco uppförda katolska kyrkan, liksom korset, förblir ett fascistiskt minnesmärke, medan de otaliga kvarlevorna av   tvångsarbetarna är spridda under murarna”.

Kathpress 2025-11-14

Detta är en nyhetstext.