Oro i den armenisk-apostoliska kyrkan i Iran

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Med upp till 150 000 troende är den armenisk-apostoliska kyrkan den klart största kyrkan i Iran. Det finns tre stift som jurisdiktionellt hör till katolikosatet av Etchmiadzin (Armenien). Katolikos Karekin II är djupt oroad över den aktuella situationen och står i tät kontakt med stiften i Iran, och även med stiften i Iran liksom även med de armeniska patriarkaten respektive katolikosaten av Kilikien (Libanon) och Jerusalem, enligt uppgifter från en representant för den armeniska kyrkoledningen till portalen aysor.am. Till detta kommer den armeniska kyrkans utmaningar på grund av den pågående konflikten med armeniska regeringen.

Biskopen för den armenisk-apostoliska kyrkan i Tyskland, Serovpe Isakhanyan, varnade via aysor.am för att all instabilitet i Iran även kan ha direkta återverkningar på grannlandet Armenien. Iran är för Armenien en granne med livsviktig geopolitisk betydelse, samt en viktig handels- och näringslivspartner. Politiska och samhälleliga förändringar bör ske utan våld och inifrån och utåt, så att det inte leder till kaos utan verkligen till stabilitet och framsteg. Ett stabilt och mera utvecklat Iran skulle stärka säkerheten i hela regionen, inklusive Armenien, är biskopen övertygad om.

Förutom statliga och ekonomiska intressen finns det även mänskliga och historiska dimensioner, säger biskopen apropå den armeniska trosgemenskapens närvaro i Iran. Säkerheten och välbefinnandet för de troende i den armeniska kyrkan i Iran är av särskild betydelse för kyrkan.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan riktade på måndagen en officiell skrivelse till Irans president Masoud Pezeshkian för att uttrycka sitt deltagande med anledning av ayatolla Ali Khameneis död och med anledning av de övriga offren i Iran. I brevet som citeras i armeniska massmedia lyfte han fram Khameneis roll i utvecklingen av relationerna mellan Iran och Armenien, och uppmanade även till ett slut på våldet och till en diplomatisk lösning.

Kathpress 2026-03-03

Detta är en nyhetstext.

Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost
Dela
Facebook
Twitter
Pocket
LinkedIn
Skriv ut
Epost

Med upp till 150 000 troende är den armenisk-apostoliska kyrkan den klart största kyrkan i Iran. Det finns tre stift som jurisdiktionellt hör till katolikosatet av Etchmiadzin (Armenien). Katolikos Karekin II är djupt oroad över den aktuella situationen och står i tät kontakt med stiften i Iran, och även med stiften i Iran liksom även med de armeniska patriarkaten respektive katolikosaten av Kilikien (Libanon) och Jerusalem, enligt uppgifter från en representant för den armeniska kyrkoledningen till portalen aysor.am. Till detta kommer den armeniska kyrkans utmaningar på grund av den pågående konflikten med armeniska regeringen.

Biskopen för den armenisk-apostoliska kyrkan i Tyskland, Serovpe Isakhanyan, varnade via aysor.am för att all instabilitet i Iran även kan ha direkta återverkningar på grannlandet Armenien. Iran är för Armenien en granne med livsviktig geopolitisk betydelse, samt en viktig handels- och näringslivspartner. Politiska och samhälleliga förändringar bör ske utan våld och inifrån och utåt, så att det inte leder till kaos utan verkligen till stabilitet och framsteg. Ett stabilt och mera utvecklat Iran skulle stärka säkerheten i hela regionen, inklusive Armenien, är biskopen övertygad om.

Förutom statliga och ekonomiska intressen finns det även mänskliga och historiska dimensioner, säger biskopen apropå den armeniska trosgemenskapens närvaro i Iran. Säkerheten och välbefinnandet för de troende i den armeniska kyrkan i Iran är av särskild betydelse för kyrkan.

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan riktade på måndagen en officiell skrivelse till Irans president Masoud Pezeshkian för att uttrycka sitt deltagande med anledning av ayatolla Ali Khameneis död och med anledning av de övriga offren i Iran. I brevet som citeras i armeniska massmedia lyfte han fram Khameneis roll i utvecklingen av relationerna mellan Iran och Armenien, och uppmanade även till ett slut på våldet och till en diplomatisk lösning.

Kathpress 2026-03-03

Detta är en nyhetstext.